Gammaldags fusklappar. Plagierade arbeten. Ihopklippta texter från internet. Om fusket verkligen har ökat eller om det är kontrollen som har skärpts är svårt att veta. Klart är i alla fall att anmälningarna till disciplinnämnden har blivit fler och frågan är nu vad Karlstads universitet kan göra åt problemet.
- När det gäller fusk och plagiat finns många problemområden och svåra gränsdragningar. För att en student ska anklagas för fusk måste det ha skett medvetet, och att bevisa det är en av de stora svårigheterna, säger Lars-Arne Sjöberg, avdelningschef för utbildning och forskning vid Karlstads universitet.
Lars-Arne Sjöberg arbetar just nu med en policy som ska hjälpa lärare att hantera fusk.
- Förebyggande hälsovård är bäst. Lärare måste veta vad som gäller och vi behöver skapa ett gemensamt synsätt om vad som räknas som fusk och plagiat. Idag är gränserna väldigt vaga.
I policyn pekar han på vikten av att ge studenter tillräcklig information om vad plagiering är och hur en korrekt källhänvisning går till. Problemet kvarstår dock hur man som lärare vet att studenterna har tagit till sig informationen. Det finns idéer om att studenterna i samband med inlämning får skriva på en försäkran om att de inte har plagierat, alternativt utföra ett test på policytexten som bekräftelse på att man faktiskt har förstått informationen.
En aspekt som ofta diskuteras i samband med plagiering är hur den tekniska utvecklingen har påverkat situationen.
- Tillgängligheten av plagierbart material är större idag än någonsin och frestelserna ökar i samma takt. Internet gör det lättare såväl att hitta materialet som att kopiera det. Idag kan du bara använda klipp- och klistrafunktionen, du behöver inte ens bemöda dig om att skriva av texten för hand, påpekar Lars-Arne Sjöberg.
Lärarna har ett stort ansvar för att förebygga och motverka fusk, men dessvärre har det i många fall blivit en resursfråga. När ett ärende anmäls till disciplinnämnden medför det också mycket arbete för läraren. En anmälan kräver bevismaterial, vilket är ett tidskrävande jobb att få fram. Många fall stannar därför vid en diskussion med studenten. Men även om det är viktigt att lärare både vågar och orkar anmäla fusk, vill Lars-Arne Sjöberg betona de förebyggande insatserna. Lärare bör tänka på att formulera examinationsuppgifterna på ett sätt som försvårar fuskandet och minskar lockelsen till plagiering. Om examinationsuppgiften kräver analyser och reflektioner kring materialet blir det svårare att ta färdiga texter, men sådana frågeställningar kräver mer av lärarna. Likaså gör idén om att ha en muntlig genomgång av skriftliga arbeten ”för att se om faktan har passerat studenternas hjärnor”, som Lars-Arne Sjöberg säger. Lärarna måste helt enkelt få resurser till att jobba med problemet.
Jan-Erik Nordlund, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap instämmer i att lärarna har en viktig roll i förebyggandet av fusk.
- Det handlar till stor del om upplysning och information till studenterna. Det måste finnas klara direktiv för hur de ska förhålla sig till källor. Många fuskar av okunskap, tror han. Som lärare är det också viktigt att vara delaktig och med i processen vid till exempel uppsatsskrivande.
Men också det är en resursfråga. När grupperna blir för stora är det omöjligt med tillräckligt täta handledarträffar.
Jan-Erik Nordlund har själv inte upplevt något problem med plagiering och fusk bland sina studenter, men han instämmer i resonemanget kring att internet och tekniken har ökat lockelserna att fuska.
Bland studenterna vid Karlstads universitet råder delade åsikter kring hur fuskandet ser ut. Anna Norberg läser det biovetenskapliga programmet och har inte alls märkt av något fusk.
- Vi har mest salstentor och där tycker jag att universitetet gör vad de kan. Det är bra rutiner kring tentamenstillfällena, men när det handlar om hemtentor blir situationen givetvis en annan och då är det kanske svårare att kontrollera.
Hon tror att motivet till fusk är väldigt individuellt, men att det oftare handlar om betygshets än att man inte har pluggat.
Inte heller Matilda Eng som studerar medie- och kommunikationsvetenskap har kommit i kontakt med något fuskande. Vad det gäller information från lärarna anser hon att det också fungerar bra.
- Jag tycker det finns tydliga anvisningar för hur källhänvisningar ska ske och klara kriterier för vad som är tillåtet. Jag har aldrig känt mig osäker på om jag har gått över gränsen.
Men Anders Nordenson läser byggteknik och har andra erfarenheter av fusk och plagiat.
- När det gäller salstentor är det ju ingen som viftar med handen och erkänner att de har fuskat direkt, men visst vet man att det förekommer. Studenter skriver in egna anteckningar i formelsamlingar och liknande.
Att klippa ihop delar från arbeten som ligger på nätet vet han är vanligt.
- Vid en granskning i klassen visade det sig att hälften av de kontrollerade studenterna hade klippt ihop delar från andra texter. De fick komplettera men det gick aldrig längre än så, säger han.
Att ta delar ifrån andras arbeten, utan klara källhänvisningar, är dock en fråga om respekt för upphovsmännen och ett brott mot lagen. För att lyfta problemet och uppmärksamma vikten av att jobba utifrån en gemensam policy kommer ett seminarium att hållas för lärare vid Karlstads universitet den 21 april. Då ligger fokus på frågorna ”Vad är plagiat?”, ”Hur kan vi förebygga det?” och ”Hur handskas vi med misstänkta fall?”. Bland annat ska Maria Wåhlström Bäcke, adjunkt i engelska, redogöra för resultatet av enkäten ”Hur hanteras fusk/plagiering vid ditt ämne?”. Lars-Arne Sjöberg ska tala om behovet av gemensamma regler och policies.
Seminariet äger rum 21 april klockan 13.15 - 16.00 i Fryxellsalen 1B 306.
