Värmlänningarnas partisympatier har förändrats sedan valet 2002. Det visar en ny undersökning från avdelningen för statsvetenskap och Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet.
Undersökningen, som genomfördes i samband med folkomröstningen om införandet av euron i september, visar bland annat att Centerpartiet och Miljöpartiet har fått ökat väljarstöd, medan Kristdemokraterna och Socialdemokraterna backar något.
– Av de som uppger att de skulle rösta om det vore val till riksdagen idag, är det drygt en tredjedel som skulle rösta på ett annat parti än vad de gjorde i det senaste riksdagsvalet. Möjligen kan det vara en tillfällig reaktion efter folkomröstningen. Det är två enhetliga nejpartier som går framåt, samtidigt som två partier som inte gick i takt med sina väljare går bakåt, säger Thomas Denk, fil dr i statsvetenskap vid Karlstads universitet och ansvarig för studien.
Även partisympatierna till landstinget har förändrats. Också där kan en möjlig reaktion efter folkomröstningen urskiljas, om än inte lika tydligt. Enligt undersökningen går Centerpartiet framåt med 4,4 procentenheter samtidigt som Socialdemokraterna backar med 4,8 procentenheter.
– Det kanske mest intressanta är ändå att Sjukvårdspartiet i Värmland behåller ett starkt stöd. Annars är det vanligt att nya partier förlorar stöd mellan valen, säger Thomas Denk.
Stödet till Sjukvårdspartiet i Värmland, SIV, innebär också att så kallad röstsplittring förekommer i stor utsträckning bland de värmländska väljarna. Röstsplittring innebär att väljare har olika partisympatier till riksdagen och landstinget. Enligt undersökningen är det drygt 31 procent av de värmländska väljarna som sympatiserar med olika partier på riksdags- respektive landstingsnivå.
Även om partisympatierna har förändrats sedan valet, innebär detta inte någon förskjutning mellan de politiska blocken. Partisympatierna för blocken på såväl riksdagsnivå som landstingsnivå är enligt undersökningen oförändrade.
Undersökningen utgjordes av en enkät som skickades ut till 750 slumpvist utvalda personer i Värmland. 422 svar kom in. Bakom studien står avdelningen för statsvetenskap i samarbete med Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet.
