Behandling som innebär att man flyter i stora tankar med saltvatten, så kallad floating, är effektiv mot långvarig stressrelaterad smärta. Det visar en studie vid Karlstads universitet, ledd av professor Torsten Norlander.
Forskningsstudien visar att personer som lider av stressrelaterade hälsoproblem såsom långvarig smärta, depression eller ångest ofta har mycket god hjälp av flytbehandling. Resultaten står sig även fyra månader efter behandlingsperioden.
En kontrollgrupp, som inte fick flyta, upplevde ingen förbättring av hälsan. Studien ingår i en serie studier vid Human Performance laboratoriet och är ett forskningssamarbete med Landstinget i Värmland.
De patienter som fick prova på flytbehandlingen hade haft problem med hälsan under lång tid. Flera av dem hade fått diagnosen "utbrändhet". De hade olika stressrelaterade symptom som smärta, utmattning, depression och ångest.
Lägre nivå stresshormoner
- Det här är personer som ofta provat många olika behandlingar tidigare. Det är personer som har allra störst behov av avslappning, men som har svårast att ta till sig avslappningsmetoder. De är så uppe i varv att det inte fungerar, säger professor Torsten Norlander.
Vad är det då som händer när den här patientgruppen får flyta? Det verkar som om flytbehandling är ett effektivt sätt att utlösa kroppens avslappningsrespons. Nivån av stresshormoner sjunker under och efter flytbehandling. Det verkar dessutom som om behandlingen får ökad effekt genom att prolaktin, ett slags "livskraftshormon" utsöndras i större mängd.
Positiva behandlingsresultat
Efter en behandlingsperiod på sammanlagt sju veckor var 22 procent av deltagarna i flytgruppen helt smärtfria och 56 procent upplevde en klar förbättring. 19 procent kände ingen förändring och 3 procent en försämring.
Uppdelat på olika symptom var resultatet följande: 23 procent sov bättre, 31 procent upplevde mindre stress, 27 procent kände mindre ångest och 24 procent blev mindre deprimerade eller kom helt ur sin depression.
Det som verkligen uppmuntrar forskarna är att de goda effekterna finns kvar även fyra månader efter avslutad flytbehandling.
Kontrollgrupp viktig
För att vara säkra på att det är själva flytningen som åstadkommer det goda resultatet har forskarna dels haft en kontrollgrupp som inte fått flyta alls, dels haft flytpatienterna uppdelad på två grupper. Den ena gruppen har fått normal uppmärksamhet och uppmuntran, medan den andra har fått extra mycket uppmärksamhet och uppmuntran.
- Man skulle kunna misstänka att det är uppmärksamheten och uppmuntran som ger resultat, och därför ville vi testa att behandla de två flytgrupperna olika. Men det visar sig att det inte är någon skillnad mellan de båda flytgrupperna: de får lika goda resultat. Däremot så upplever kontrollgruppen, som inte fått flyta, inte någon förbättring alls, säger Sven-Åke Bood, doktorand i psykologi och sjuksköterska. Forskningen kring floating ingår i hans kommande doktorsavhandling.
Stress handlar mycket om att vi oroar oss för det som varit och det som ska komma. När en människa istället lyckas befinna sig i ett slags här-och-nu-tillstånd blir det en vila för hjärnan. Forskarna tror att flytbehandling lyckas skapa just det här tillståndet. I en mörk och tyst flyttank skärmas man av från en mängd sinnesintryck. Förutom att hjärnan får vila blir även musklerna avslappnade.
Samarbete med landstinget
I en av delstudierna har forskarna funnit att det räcker med cirka 12 flytbehandlingar för att uppnå resultat. Den grupp som fick flyta 33 gånger hade endast något bättre smärtlindring och lite bättre blodtryck. Men det verkar som om 12 gånger är tillräckligt för att åstadkomma lindring av ångest, depression och andra stressrelaterade
symptom.
I en annan av delstudierna undersöker forskarna om flytbehandling kan kombineras med samtalsterapi. Hittills verkar det som om patienter som flyter snabbare når goda resultat under terapin. Floating ger en plus-effekt.
Forskningsprojektet, som har pågått sedan 2003, finansieras av Landstinget i Värmland och Centrum för Klinisk Forskning. Även Anette Kjellgren, lektor i psykologi vid Karlstads universitet, har tidigare deltagit i forskningen och bidragit till resultaten.
Forskningsrönen presenteras i den ansedda amerikanska forskningstidskriften International Journal of Stress Management i maj samt i en facktidskrift för smärtforskning.
