Fiktionsbaserade religioner – en nyandlig verklighet

För femte året öppnade Religionsvetenskapens dag upp portarna på Karlstads universitet. Denna gång med temat religion och populärkultur. 

Inspiration från fiktiva världar

En av föreläsningarna handlade om fiktionsbaserade religioner. Till skillnad från traditionella religioner, som ofta baserar sin tro på gudomliga krafter eller historiska händelser, hämtar de fiktionbaserade rörelserna sin inspiration från en påhittad värld eller berättelse. Jediismens filosofi inspirerad av Star Wars och Pastafarianismens satiriska motstånd mot traditionella religioner är båda exempel på rörelser där människor utforskar att knyta an till större sammanhang genom populärkulturen.

– Många av de fiktionsbaserade rörelserna är sprungna ur ett motstånd mot normer som man vill utmana och utövarna verkar söka alternativa livsåskådningar som stämmer överens med deras känslor och etiska värderingar, säger Ingela Visuri. Fiktionen framkallar starka känslor som ger genklang i en individ och får oss att vilja agera. Många känner att de inte passar in i de traditionella kategorier som finns i samhället och med hjälp av internets framväxt har nya möjligheter öppnats för att hitta likasinnade och få kraft tillsammans. 

– Det är spännande med fiktionsbaserade rörelser för de utmanar oss att tänka kring vad religion är och hur religion fungerar. De kan bredda vårt sätt att tänka kring hur religion skulle kunna se ut och vad det fyller för funktion hos olika människor.

Under dagen fick deltagarna ta del av exempel på hur populärkulturella fenomen kan leda till förståelser av tro, och hur religion porträtteras i olika medier. Bland annat diskuteras hur muslimer framställs på vita duken och hur lärare använder populärkultur för att skapa engagemang i religionsundervisningen. Deltagarna fick även insikt i det komplicerade passningsspelet mellan fotboll, religion och politik i Europa och Mellanöstern.

Religionens återkomst?

Kristian Niemi, ämnesföreträdare vi religionsvetenskap vid Kau och moderator för dagen, var mycket nöjd efteråt.

– Det känns som att det blev ett lyckat tema. Populärkulturen är en arena där det finns tydliga uttryck från religiösa traditioner. Till exempel tatueringar, filmer, dataspel och tidningar. Ta bilden av muslimer i film till exempel, som tidigare var onyanserad. Antingen var man mycket muslim och ond fundamentalist, eller god och sekulär, alltså inte egentligen en muslim. Under senare tid har det blivit mer nyanserat. Det i sin tur påverkar också de som tar del av populärkulturen. Populärkultur är också ett lättillgängligt tema, som kan vara en ingång till religion för en yngre målgrupp. Kanske var det just temat som bidrog till att vi fick nytt deltagarrekord med 160 personer, eller så är det som många har sagt idag, att vi ser ett ökat intresse för religion i samhället.

Föreläsningar under dagen:

• Fotboll, religion och politik i Europa och Mellanöstern 
  Leif Stenberg, gästprofessor i religionsvetenskap vid Karlstads universitet, professor och dekan vid Institute for the Study of Muslim Civilisations vid Aga Khan University i London. Läs mer om Leif Stenberg i en tidigare artikel: Gästprofessor föreläser om fotboll och religion | Karlstads universitet
   
• Film, känslor och religion: hur muslimer skildras på vita duken
  Tomas Axelson, professor i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
   
• Från populärkultur till fiktionsbaserad religion: om hur Star Wars, Sagan om Ringen och The Matrix blev till hyperverkliga livsåskådningar
  Ingela Visuri, universitetslektor i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
   
• Populärkulturens magi: ett mångfacetterat pedagogiskt verktyg i religionsundervisningen
  Nicole von Rost Biedron, doktorand i religionsvetenskap med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet.