Institutionen för utbildningsvetenskap vid Karlstads universitet firade nyligen med tårta efter att två forskningsprojekt om förskolan och skolan beviljats sammanlagt fem miljoner kronor från Vetenskapsrådet, VR.
När beslutet om VR:s beviljade bidrag kom i november, var det endast 15 procent av de projekt som sökt bidrag inom området utbildningsvetenskap som fick stöd. Glädjande nog hör två av dessa projekt hemma på Karlstads universitet.
Det ena forskningsprojektet rör maskuliniteter i förskola och skola och har tilldelats drygt 3,2 miljoner kronor för en treårsperiod. Syftet är att undersöka hur barn, lärare och skolan som organisation skapar och upprätthåller vissa maskulinitetsnormer. Karlstadsforskarna ska bland annat titta på hur dessa normer begränsar pojkars könsformering och möjligheter till nya erfarenheter och hur normerna försvårar arbetet i skolan. Kan det till exempel vara så att den normalitet som skapas i förskola och skola bidrar till att pojkar i högre utsträckning än flickor presterar sämre i skolan, har koncentrationssvårigheter, utsätter sig för faror, utövar våld och förtrycker flickor och andra pojkar?
Hur pojkar görs till "riktiga" pojkar
- Utgångspunkten är att maskulinitet inte är något biologiskt givet. Istället ses maskulinitet som olika ideal och handlingar som skapas i sociala situationer. Utifrån det här synsättet är det möjligt att studera hur pojkar görs till "riktiga pojkar", säger projektledare Tomas Saar, lektor i pedagogik vid Karlstads universitet.
I projektet uppmärksammas såväl språkliga uttryck och samtal som kroppsliga handlingar. Genom tre delstudier - i förskolan, lågstadiet och mellanstadiet - studeras och analyseras hur vissa sätt att vara pojke ses som normala och andra som avvikande. Några pojkar kommer även att följas i hemmet och i deras fritidsaktiviteter. Detta för att se hur pojkar hanterar de ibland skilda förväntningar och normer de möter i olika miljöer.
Projektet är ett samarbete mellan pedagogik, mansforskning och etnologi. Deltar gör, förutom Tomas Saar, Marie Nordberg och Gunnel Forsberg på Jämställdhetscentrum vid Karlstads universitet. Den internationella och nordiska mansforskningen har i väldigt liten utsträckning rört svenska skolstudier om könskapande processer. Tomas Saar hoppas därför att projektet ska bidra till förändringsarbete och utveckling av en forskningsbaserad genuspedagogik.
- Vi är väldigt glada och stolta över att få dessa pengar. Det visar att vi har en god idé till ett bra projekt, säger han.
Förskolebarns kamratkulturer
Det andra projektet som har beviljats medel från Vetenskapsrådet är "Förändring och stabilitet i sociala kunskapsdomäner bland barn i förskolemiljö". Här har Karlstads universitet tilldelats drygt 1,8 miljoner kronor på tre år. Syftet med projektet är att studera barns sociala kunskapande i förskolan. Detta innefattar bland annat studier av hur förskolebarn förstår och själva utvecklar en gemensam kamratkultur med fungerande norm- och regelsystem.
Förskolan som miljö för barns utveckling och lärande har under de senaste decennierna ökat i betydelse. Samtidigt har man i allt större utsträckning fokuserat på individuellt och formellt lärande. Det har emellertid visat sig att barns informella, egenorganiserade och kollektiva samvaro har en avgörande betydelse för deras lärande.
Inom projektet kommer förskolebarns kamratkulturer att studeras, främst utifrån barnens lek. Forskarna kommer att vistas i förskolan tillsammans med barnen under längre perioder. Under denna tid kommer de bland annat att videofilma olika leksituationer och samtala med barnen om lekens innehåll. Projektet genomförs inom ramen för forskningsmiljön "Barn och unga i pedagogiska miljöer – utveckling och rättigheter" vid Karlstads universitet. Projektledare är Solveig Hägglund, professor i pedagogik vid Karlstads universitet. Även Annica Löfdahl, biträdande lektor i pedagogik vid universitetet, deltar i projektet.
- Det känns mycket positivt att projektet får stöd från Vetenskapsrådet. Det innebär stora möjligheter att stärka vår forskning om barns villkor, säger Solveig Hägglund.
