Får det lov att vara en doktor?

År 2000 tog 2 176 personer svensk doktorsexamen. Vad hände sedan? Hur stor andel har fått jobb? Och vad arbetar de med? Är det någon skillnad inom vilket område man har doktorerat?
Vid Karlstads universitet finns för närvarande ungefär 250 doktorander - de flesta kommer att behöva söka jobb när avhandlingen väl är klar.

Den som har satsat minst åtta år på högskolestudier inklusive forskarstudierna vill förstås att det ska ge resultat: ett yrke med god lön inom rätt område. Men många har upptäckt att det kan vara svårt att få jobb. Det är inte alltid arbetsgivarna vet vad en doktor är, när vi nu inte talar om läkaryrket.

Högskoleverket har följt upp vad som hänt med dem som doktorerade under år 2000. Uppföljningen gjordes tre år efter examen. Då var 85 procent etablerade på arbetsmarknaden. Utredaren tror att den metod som använts kan ge lite låga siffror, att andelen som verkligen är ute i arbetslivet är högre än 85 procent. Undantagna är bland andra de som arbetar kvar på postdoc-stipendier och utländska gästdoktorander som återvänt till hemlandet.

Viktigt knyta kontakter
Men ändå - det kan vara en vits att redan under tiden som doktorand vara aktiv i kontakter med arbetsmarknaden.
- Ja, det är därför som doktorandsektionen finns med på universitetets arbetsmarknadsdag Hotspot. Det är andra året vi ska vara med. Vi behöver marknadsföra oss mot näringslivet, tala om vad en doktor är och kan. Vi vill visa potentiella arbetsgivare att en doktorand även har ganska generella, breda, kunskaper - att vi inte bara har specialistkunskap, säger Björn Pernrud, doktorand i sociologi och representant i doktorandsektionen.
Han tror att fler doktorander skulle ha nytta av att tidigare knyta kontakter utanför universitetsvärlden.
- Men samtidigt är det nog så att de flesta av oss är uppslukade av vårt arbete med avhandlingen. Man har svårt att se bortom disputationen.

Nu finns i alla fall en möjlighet att få kontakter under Hotspotdagen. Som stöd och träffpunkt har doktorandsektionen en monter. Här kommer det att finnas lite informationsmaterial för alla som vill veta mer om vad en doktor är och kan, och doktorander att prata med.

Föreläsningar ger mer information
Under dagen arrangerar sektionen, tillsammans med Sulf, Sveriges universitetslärarförbund, och Vetenskapsrådet, två föreläsningar. Den ena riktar sig till studenter som funderar på att bli doktorander:
"Vill du bli doktor men inte läkare?" Camilla Carlsson från Sulf talar i Lagerlöfsalen, klockan 11.00-12.15.
Den andra vänder sig till doktorander eller nydisputerade: "Funderar du på postdoc - ta chansen att få svar på dina frågor" Robert Andersson från Sulf och Kerstin Nordstrand från Vetenskapsrådet medverkar. Platsen är Frödingsalen och tiden 14.00-16.00.

Många blir högskolelärare
Hur gick det då för de 2 176 doktorander som blev klara år 2000? De flesta blev kvar inom universitets- och högskolevärlden som lärare och forskare. 49 procent av dem var anställda i den statliga sektorn tre år efter disputationen. 33 procent arbetade i företag, organisationer eller i kommunala eller statliga företag. 18 procent arbetade i den kommunala och landstingskommunala sektorn. Det är där de flesta sjukhus återfinns och är en arbetsplats för många med medicin som examinationsämne.

Hur snabbt man får jobb varierar beroende på inom vilket ämne man bedrivit sina forskarstudier. I gruppen övriga där vårdvetenskap ingår är 92 procent etablerade på arbetsmarknaden efter tre år. För naturvetarna är siffran 77 procent.
Men siffrorna varierar också efter lärosäte: naturvetarna från Umeå universitet hade alla jobb efter tre år, medan bara 68 procent av naturvetarna från Göteborgs universitet hade fått jobb inom samma tid.

Eftersom Karlstads universitet inte hade så stora volymer på forskarstuderande när undersökningen genomfördes finns lärosätet inte redovisat för sig utan ingår tillsammans med flera andra mindre lärosäten i materialet.

Läs mer om undersökningen på HSVs webbsida.