En bättre skola skapas i klassrummet. Det är den kanske viktigaste slutsatsen i utvärderingen av den norska statliga satsningen "Kunnskapsløftet - fra ord til handling". Utvärderingen har genomförts i ett samarbete mellan Karlstads universitet och Fafo - Institutt for arbeidslivs- og velferdsforskning.
Den norska satsningen har omfattat totalt 200 miljoner kronor med syftet att skapa en bättre skola. Pengarna har använts till olika lokala projekt under åren 2005 till 2009. När hela satsningen skulle utvärderas fanns ett krav på att en utbildningsvetenskaplig forskningsmiljö från ett annat nordiskt land skulle vara med i genomförandet. Då föll valet på Karlstads universitet och Ulf Blossing, docent i pedagogik och Åsa Söderström, doktor i pedagogik.
- En tydlig slutsats är att medlen till stor del har använts till aktiviteter som inte direkt påverkar undervisning och lärande, säger Ulf Blossing.
Ansvar för den pedagogiska situationen
Utvärderingen visar att man istället satsat på aktiviteter som man antar i förlängningen leder till förbättringar.
- Det kan handla om samtalsgrupper för lärare, projekt för att skapa bra rastaktiviteter eller lugn och ro i klassrummet. Åtgärderna i sig kan förstås vara bra, men de tenderar att avlägsna sig från lärarens ansvar i den pedagogiska situationen.
Enligt Ulf Blossing finns likheter mellan den svenska och den norska skolan när det kommer till hur förbättringsarbete bedrivs.
- Man fastnar i olika aktiviteter som i sig inte leder till en bättre klassrumssituation. Aktiviteten förutsätter att fler steg ska tas innan man får till en förbättring.
Learning study - en möjlighet
Men det finns metoder som kan användas för att skapa mer konkreta åtgärder.
- Learning study är en metod där lärare observerar varandra direkt i klassrumsmiljön. Metoden har snabbt blivit populär, åtminstone i Sverige.
Likheter och skillnader
Genom utvärderingen blir det också tydligt att det finns skillnader mellan grannländernas sätt att styra skolverksamheten. Exempelvis gör staten i Sverige sällan den typen av storskaliga satsningar som den norska "Kunnskapsløftet - fra ord til handling". I Norge finns dock inte lika utvecklade utvärderingar som de som den svenska Skolinspektionen gör.
- Någonting däremellan skulle nog vara bra. Den svenska skolan får genom
inspektionsrapporter bra underlag för vilka brister som behöver åtgärdas. Men sedan saknas idéer och ekonomiska medel till själva förbättringsåtgärderna. I Norge finns pengar till satsningar, men effekten blir inte alltid den önskade bland annat för att kunskaperna om skolförbättring brister.
