EU-nätverk ska göra Europa bäst på trådlöst
2009-03-20Trots att Europa har flera starka forskargrupper inom trådlös kommunikation, brister koordinationen. Forskningen är uppdelad i alltför små miljöer och ofta underfinansierad. Det kan grusa Europas planer på att bli internationellt ledande på området menar EU. För att råda bot på detta har man därför lanserat Newcom ++, Network of Excellence in Wireless Communications. Från svensk sida deltar Karlstads universitet tillsammans med Chalmers.
- Vi har sedan tidigare goda erfarenheter av att samarbeta med Chalmers i ansökningar, eftersom vi ofta kompletterar varandra bra. Då antalet deltagare i den här typen av EU-projekt är begränsat, ville man helst bara ha en partner från varje land och därför samordnade vi vår ansökan. Men forskningsmässigt jobbar vi med andra parter, bland annat i Turkiet, Frankrike och Italien, berättar Anna Brunström, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet.
Nätverk som främjar forskning
För Karlstads universitet handlar Newcom ++ inte om så mycket pengar, cirka 75 000 euro över tre år. Ett tiotal forskare och doktorander deltar i projektet. Dess syfte är att främja nätverk, men styr inte det exakta innehållet. Det är upp till parterna att hitta de gemensamma aktiviteterna och forskningsintressena. Projektet omfattar en rad områden inom trådlös kommunikation där Karlstads universitet deltar i samarbeten kring opportunistisk kommunikation och säkerhetsfrågor.
Konkreta resultat
Så här knappt halvvägs in i projekttiden har redan en hel del konkreta resultat kommit fram:
Tillsammans med Ensica - en tekniska högskola i franska Tolouse - jobbar man med nätverksemulering. Den mjukvara som utvecklas på Karlstads universitet gör det möjligt att i detalj styra och kontrollera de experiment som ska utföras. Detta kombineras med de modeller över hur trådlösa nät uppför sig, som tas fram av Ensica.
Professor Andreas Kassler och doktoranden Marcel Cavalcanti de Castro har tillsammans med kollegor i Italien och Turkiet skrivit ett peer-granskat bokkapitel om mesh-nät. Och i dagarna fick professor Simone Fischer-Hübner och Leonardo Martucci, doktorand, besked om att deras paper till en worskhop i Barcelona i vår har blivit accepterat.
- Vårt paper handlar om en taxonomi, klassificering, för olika hot som finns i trådlösa nät och är skrivet tillsammans med kollegor från Italien och Frankrike. Titeln är "Toward a formal framework to evaluate wireless sensor network security", berättar Leonardo Martucci.
- Ett annat konkret exempel som vi tror är ett viktigt bidrag till projektet är den kartläggning av testmiljöer som gjorts, berättar Anna Brunström. Nu vet vi att det finns intressanta testmiljöer i till exempel Turin och Lissabon och de vet vad vi har att erbjuda här i Karlstad. Förhoppningsvis kan vi ta emot en doktorand från Lissabon senare i år.
En del av de aktiviteter som anordnas i Newcom ++ är kurser och konferenser. I somras deltog två av datavetenskaps doktorander, Jonas Karlsson och Peter Dely, i en forskarutbildningskurs i Italien. Och i höstas var det en stor ICT-konferens i Lyon, Frankrike. Från Karlstads universitet åkte Marcel Calvacanti de Castro, tack vare resestipendium från Newcom++.
- ICT 2008 gav mig en möjlighet att följa nya intressanta resultat och se vad som pågår på forskningsfronten inom Europa och i övriga världen, säger Marcel Calvacanti de Castro, doktorand i datavetenskap. Eftersom vi fick i uppdrag att skriva en rapport om en utvald föreläsning, blev jag också en mer aktiv deltagare i hela konferensen.
Tillgång till internationella arenor
Nätverk behövs dels för att inte flera forskare ska arbeta med samma saker utan att ha kontakt med varandra, dels för att stimulera till nya tankar och ny forskning. Var finns bra testmiljöer, var finns duktiga forskare, hur kan utbyte och samverkan förbättras?
- För oss betyder nätverk och samarbeten att vi får tillgång till större, internationella miljöer. Vi får kunskap och impulser utifrån som är viktiga, inte minst för våra doktorander. Är man en liten grupp blir man snabbt intrimmad och förstår varandra, men i en större grupp möter man andra tankebanor och en annan begreppsvärld, menar Anna Brunström.
Kontakterna och nätverken man bygger upp under projektets gång är viktiga också för den fortsatta forskningen.
- Fler forskare inom samma område driver på utvecklingen och bidrar till nya infallsvinklar. Besök på internationella konferenser, kontakter och utbyten är viktiga för oss och en bra möjlighet för våra doktorander, säger Anna Brunström. Min erfarenhet är att många samarbeten fortsätter även efter projektets slut och resulterar i nya forskningsansökningar, fler utbyten och fler gemensamma internationella publikationer.
Opportunistisk kommunikation handlar om tillfälliga uppkopplingar i situationer där man inte alltid har kontakt.