Hur påverkar vårt agerande idag framtida generationer? Vilken effekt får det om vi tänker inte bara 50 eller 100, utan miljoner år framåt? Och vilken roll spelar historien för att skapa en hållbar framtid? Under två dagar på Karlstads universitet möttes forskare och praktiker från olika ämnen och verksamheter och utmanades i att tänka kring hållbarhet från olika perspektiv och i riktigt långa banor.
För att förstå vad som gör samhällen hållbara såväl som ohållbara är tid en viktig aspekt. Under symposiet Hållbarhetens temporalitet diskuterades hållbarhetsfrågor med stor spännvidd, från utmaningarna med grön omställning i industrin till social hållbarhet i betydelsen en aktiv fritid på lika villkor. Från individens agerande kring klimatförändringarna i nutid till hur långa geologiska processer är synliga ute i landskapet.
Svåra framtidsutmaningar
Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, pratade i sin föreläsning om tidens betydelse i vår egen tidsålder.
- Jag tror att vi måste ägna oss mer åt att tänka och reflektera över tid i antropocen eftersom våra handlingar får så stora konsekvenser på lång sikt. Det är i och för sig inte nytt, men omfattningen är ny.
Hon lyfte bland annat hur utvecklingen sett ut över tid sedan 1950-talet med ökande befolkning, mer transporter och ökad energianvändning och hur kurvorna för sådant som koldioxidutsläpp och minskande regnskog därmed också pekar uppåt.
- Det här är svåra och utmanande frågor. Hållbarhet handlar om framtiden, fortsätter Nina Wormbs. Att politiskt enas om och genomföra verkningsfulla åtgärder mot de fossila utsläppen på en global nivå är nog det allra svåraste. Även i vårt rika land är det svårt och det finns en tydlig splittring. Det är viktigt att vi insisterar på att framtiden är öppen och att vi kan skapa den.
Berättelsens betydelse
Samtalen och diskussionerna var många och handlade vidare bland annat om hållbar platsutveckling och kulturens roll för inkludering och integration. Moa Tunström, kulturgeograf vid Karlstads universitet och föreståndare för CRS, deltog i sessionen om historiebruk.
- Det viktigaste budskapet som jag tar med mig är berättelsernas betydelse i politik, planering och policyutveckling. Det kan ibland vara viktigt med en gemensam berättelse om exempelvis en plats, en händelse, eller en regional utvecklingsutmaning, men samtidigt riskerar alltid den där strävan efter enighet att osynliggöra något eller någons perspektiv, någon tidsperiod eller kultur.
Samverkan och tänk med långa tidsperspektiv
Richard D G Irvine, antropolog från University of St Andrews, satte i sin föreläsning fingret på nödvändigheten och utmaningarna med att vidga sina tidsperspektiv rejält. Vi tenderar att tänka alltför kortsiktigt och har svårt att föreställa oss ett samhälle utan fossila bränslen eller att riktigt förstå effekterna för framtida generationer av sådant som cementtillverkning och kärnavfallslagring.
Nina Wormbs instämmer och menar att historiska studier också kan vara en del i processen.
- Att sätta sin egen tid och det man tar för givet i ett större sammanhang är alltid lärorikt. Vi har levt gott tidigare med mindre resurser och vi kan göra det igen, säger Nina Wormbs.
Många positiva röster höjdes om vikten av att samverka kring hållbarhetsfrågor och att ha med sig olika tidsperspektiv in i diskussionen. Moa Tunström summerar:
- Det finns intresse från både forskning och praktik att ta del av varandras erfarenheter. Och det finns ett behov i samhället att både få vara teoretiska och empiriska och praktiknära gällande hållbarhetsfrågor och omställning. När vi gör det här igen kanske vi kan ta Irvines ord och omsätta dem – med personer som kan hjälpa oss att förstå de långa tidsperspektivens betydelse ännu mer konkret i relation till regional och rumslig utveckling. Kanske låta geologer och kärnavfallsforskare möta de tjänstepersoner som arbetar med regional utveckling?
Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring (CRS) arrangerade symposiet Hållbarhetens temporalitet tillsammans med Länsstyrelsen och Region Värmland.
