Hur kan man på bästa sätt bidra till elevernas lärande och utveckling? Vid Karlstads universitet bedrivs sedan flera år forskning om skolutveckling, där utgångspunkten är lärarnas egen vardag. Många skolor har visat sitt intresse för projektet.
Forskningen om problembaserad skolutveckling, PBS, har väckt ett stort nationellt intresse både bland lärare och skolledningar på grund- och gymnasieskolor runt om i Sverige. Många efterfrågar de forskningsrapporter och böcker som getts ut inom forskningsprojektet.
- Vi får in över 600 beställningar av rapporter varje månad, säger Hans-Åke Scherp, lektor i pedagogik vid Karlstads universitet och ledare för forsknings- och utvecklingsprojektet.
Skolutveckling handlar om att på varje enskild skola finna allt bättre vägar för att underlätta och bidra till elevernas lärande och utveckling. Problembaserad skolutveckling tar sin utgångspunkt i vardagsverksamheten och de problem och dilemman som lärare och skolledare ställs inför i undervisningssituationen. Det kan till exempel handla om att elever upplevs vara omotiverade och okoncentrerade och att vissa barn har inlärningssvårigheter. Problem, menar Hans-Åke Scherp, kan vara något som är bekymmersamt och behöver åtgärdas, men det kan också vara något som fungerar bra och som man vill utveckla vidare. Man vet bara inte hur man ska göra.
En annan bild
När lärare och skolledare beskriver vad som är viktigt för att kunna utveckla undervisningen i skolan framträder en bild som inte har särskilt mycket gemensamt med den bild av skolutveckling som finns på central nivå. Skolplaner, verksamhetsplaner eller arbetsplaner nämns inte av lärare som viktiga i det vardagliga förbättringsarbetet på skolorna.
- Viktigare är istället att bygga upp meningsskapande och förståelsefördjupande lärmiljöer för lärare, där de får goda möjligheter att fördjupa sin förståelse av de problem de möter i sin skolvardag. En fördjupad förståelse av problemens natur ökar sannolikheten för att man ska finna och uppfinna bättre sätt att hantera problemen, säger Hans-Åke Scherp.
Skolutveckling kan beskrivas som en problemlösningsprocess som grundar sig på erfarenhetslärande. Problembaserad skolutveckling sätter därför lärarnas och skolledarnas egna erfarenheter i centrum och utgår från dessa i arbetet med att förbättra skolan. Hans-Åke Scherp menar att lärare och skolledare behöver bli huvudaktörerna i kunskapsbildningen om hur man på bästa sätt kan bidra till elevernas lärande och utveckling.
- Vår forskning visar att mötet med eleverna och att samtala med elever och kollegor om de erfarenheter som detta ger, har störst betydelse för lärarnas undervisning.
Genomgripande förändringar
Skolutveckling uppfattas ofta av lärare som projekt som ligger vid sidan av den vardagliga verksamheten. Hans-Åke Scherp betonar dock att problembaserad skolutveckling inte är någon avgränsad utvecklingsstrategi eller metod, utan innebär en genomgripande förändring i en skolas rutiner och vardagsstrukturer.
PBS-projektet är ett gemensamt femårigt utvecklings- och forskningssamarbete mellan Karlstads universitet och nio kommuner i Sverige: Göteborg, Hjo, Hultsfred, Härjedalen, Härryda, Mölndal, Upplands Bro, Åre och Örebro. Cirka 150 skolor deltar i projektet, som syftar till att vara ett stöd för lärare och skolledare i det vardagsnära utvecklingsarbetet på skolorna. Tanken är också att andra skolor och kommuner kan dra nytta av de lärdomar som görs i sitt eget arbete med att utveckla skolan. Under våren startar ytterligare två nätverk inom projektet vilket innebär att cirka 30 kommuner och 350 skolor samarbetar med Karlstads universitet i kunskapsbildningen om skolutveckling.
Mer information: Se projektets hemsida
