Valresultatet i USA har väckt frågor om journalistikens villkor, Donald Trumps fortsatta inflytande och de stora teknikföretagens roll i politiken. Forskarna Michael Karlsson och Henrik Örnebring resonerar kring hur valrörelsen påverkades av ekonomiska frågor, varför kampanjpengar inte alltid ger resultat och vilka förändringar som kan vänta inom både medielandskapet och det republikanska partiet.
Vad kan vi förvänta oss när det gäller journalisternas arbetssituation efter resultatet i det amerikanska mellanårsvalet – kommer de att få tillbaka folkets förtroende?
– Det kommer vara mycket svårt att återfå förtroendet – och det är inte bara för att de har varit smutskastade, säger Michael Karlsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet. Det amerikanska politiska systemet har blivit fragmentiserat och polariserat sedan 1960-talet. Det ligger en strukturell process bakom det och det handlar även om att olika kanaler har lutat politiskt under lång tid. MS Now har lutat liberalt och Fox åt höger. Det har hållit på sedan 1990-talet så det är inget nytt.
– Men det som har intensifierats under Trump är attackerna på journalister och journalistiken. Jag tror att det kanske kommer att lätta något eftersom republikanerna nu är fullt upptagna med att attackera varandra och diskutera varför det har gått fel. Det kan ge journalisterna lite respit.
– Det är framför allt republikanerna som har attackerat journalistiken som institution. Vi får se om de lägger om kursen framöver och försöker med något annat. Det är svårt att sia om men det kan bli någon slags paus i det hela.
– Det viktigt att komma ihåg att nästan ingenting händer plötsligt för oss som studerar det här professionellt, säger Henrik Örnebring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet. Allting följer trender som har pågått väldigt länge.
– Trump har nu utsett Stephen Miller till ny stabschef och han har varit en av dem som varit väldigt hård mot journalister. Han har följt ytterhögerns regelbok och ständigt attackerat journalister för att vara vänster. Nu verkar han dessutom ha fått mer inflytande. Samtidigt är Trump väldigt nyckfull. Nästa vecka kanske den här diskussionen är helt meningslös för då kanske Miller inte längre är stabschef.
– Min bedömning är att man inte kommer att ge upp attackerna mot journalister. Både i USA och i andra delar av världen har det visat sig vara en ganska effektiv strategi för att mobilisera väljare.
Att ogilla medier har blivit en stark identitetsmarkör för många på högerkanten. Det verkar vara ett effektivt sätt att mobilisera människor och få dem engagerade. Örnebring och Karlsson tror därför att den amerikanska administrationen kommer att fortsätta med detta så länge det fungerar som en politisk identitetsmarkör och ett mobiliseringsinstrument.
– Men hur mycket hinner man smutskasta journalister när man själv är under attack och måste ägna tid åt en mängd andra frågor, frågar sig Henrik Örnebring. Om det exempelvis blir en riksrättsprocess mot någon kommer man säkert att skylla på medierna, men man måste också lägga tid på annat.
Tror ni att utnämningen av Stephen Miller är ett svar på valresultatet?
– Det är svårt att säga, säger Henrik Örnebring. Trumps migrationspolitik har inte varit särskilt populär och han förlorade exempelvis stöd bland spansktalande väljare – sannolikt till stor del på grund av ICE. Det var en av flera faktorer i valförlusten och nu lyfter Trump personen bakom mycket av den politiken.
– Man skulle kunna tolka det som att linjen ligger fast. Eller så tänker Trump att han har två år framför sig då han kommer att bli motarbetad och därför vill ha någon vid sin sida som är beredd att slå tillbaka. Eller så var det helt enkelt det humör Trump var på just den dagen. Jag tycker inte att man ska tänka för mycket i termer av avancerad långsiktig strategi när det gäller Trump. Ofta handlar det snarare om vem han pratade med senast.
– Mycket av magin runt Trump har försvunnit och då måste det republikanska partiet börja fundera på vad som kommer efter honom, säger Michael Karlsson. Och opinionen har egentligen inte förändrats så mycket hos väljargrupperna, det handlar snarare om mobilisering. De som är bäst på att mobilisera sina väljare får genomslag i politiken.
– Många demokrater gick och röstade i det här valet medan färre republikaner gjorde det. Det är alltså inte så att människors uppfattningar har förändrats dramatiskt. Det handlar om vilka som lyckas få sina väljare till vallokalerna.
Elon Musk pumpade in enorma summor i kampanjbidrag men det hjälpte ändå inte. Vad tror ni att det beror på?
– Det korta svaret är att människor lever i sin egen ekonomi, säger Michael Karlsson. Det går att klä det i hur många ord som helst men människor märker när saker blir dyrare. Det är ganska enkelt att utvärdera om det kostar 200 kronor mer att fylla bensintanken än tidigare. Det tycker folk inte om och ekonomin slår alltid hårt i politiken.
– Det finns mycket forskning om varför det inte alltid hjälper att spendera mycket pengar i kampanjer, säger Henrik Örnebring. Ett av de stora mysterierna i forskningen brukar kallas ”ineffectiveness of incumbent spending”.
På svenska innebär det ungefär att om du är den sittande kandidaten hjälper det ofta väldigt lite med att spendera extra pengar. Om du däremot är utmanare kan stora kampanjutgifter ge effekt. Varför det är så vet man inte riktigt men det är ett etablerat forskningsresultat. Dessutom är forskningen om reklamens effekter ganska blandad. Ibland fungerar reklam, ibland inte. Precis som i kommersiell reklam är det väldigt svårt att i förväg veta vad som kommer att fungera.
– De grupper som påverkas mest av politisk reklam är lågintresserade väljare, partimedlemmar och ekonomiskt missnöjda väljare, säger Henrik Örnebring. Reklamen förändrar sällan människors åsikter. Däremot påverkar den om människor går och röstar eller inte.
– Om man tittar på Texas handlade mycket av reklamen om att demokraterna är woke och att de exempelvis vill genomföra könsbekräftande behandlingar på barn i skolorna och sådant, säger Henrik Örnebring. Frågan är då vilka grupper det mobiliserar. Troligen inte de ekonomiskt missnöjda väljarna som i stället frågar sig hur de ska få mer pengar i plånboken eller hur bensinpriserna ska gå ned. Demokraternas budskap var däremot mer fokuserat på ekonomin, att republikanerna är korrupta och att vanliga människor får det sämre ekonomiskt. Det är ett betydligt starkare budskap om man vill nå ekonomiskt missnöjda väljare. Ett budskap som inte matchar väljarnas verklighet kommer inte omvända eller mobilisera dem, hur mycket pengar man än spenderar.
Hur tror ni att valresultatet påverkar Fox News och andra medier som är starkt knutna till president Trump?
– Om man använder teorin om ”elite cues” och tittar på republikanerna just nu så pågår det en maktkamp om hur valresultatet ska tolkas, säger Henrik Örnebring. Trump verkar gå all in. Han vill stanna kvar och behålla makten. Samtidigt finns det andra republikaner som direkt började signalera en annan riktning. Vicepresidenten gick exempelvis nästan omedelbart ut och sade att kriget låg bakom nederlaget. Det kan tolkas som ett sätt att distansera sig från Trump.
– När det gäller Fox News kommer de att göra som många andra – väntar och ser. Den republikanska eliten har ännu ingen gemensam uppfattning. När den väl finns kommer Fox News sannolikt att följa den.
– Trump kommer framöver att få sällskap av fler röster på Fox News, säger Michael Karlsson. Det kommer sannolikt att finnas större variation i åsikterna under en tid medan man försöker förstå valresultatet. Samtidigt är Fox News fortfarande knutet till högern i amerikansk politik. Det kommer de att fortsätta vara även om budskapet förändras något. Det handlar inte om att Fox News plötsligt har fått en stor grad av självständigt utan om att kanalen följer vart den republikanska rörelsen är på väg.
Hur skulle republikanernas politiska kommunikation behöva se ut framöver för att återta någon form av respekt hos väljarna?
– Det finns egentligen inga traditionella republikaner kvar, förklarar Henrik Örnebring. Trump har rensat ut dem ur partiet. Möjligen kan de komma tillbaka men det är också ganska etablerat att många av dem antingen har blivit demokrater eller lämnat politiken. I princip finns bara Trump-republikanerna kvar.
Så tröskeln är för hög för att ge sig in igen och försöka börja om?
– Tittar man på Vance och Rubio så är de också starka kulturkrigsrepublikaner, säger Henrik Örnebring. Det är inte politiker som Reagan skulle ha känt igen som självklara arvtagare till det gamla Republikanska partiet.
– Det är också en fråga om vart Republikanska partiet tar vägen och när det åter kan bli starkt, säger Michael Karlsson. Demokraterna vann en mycket stor majoritet och utan att spekulera om nästa presidentval ser det inte särskilt ljust ut för republikanerna just nu. Även om det i dag inte finns några gamla och traditionella republikaner tillgängliga kan det gå flera år innan partiet åter är i slagläge. När den dagen kommer kan situationen se annorlunda ut.
Techbolagen har haft enorm betydelse för kampanjer och politisk kommunikation – hur tror ni att deras spelplan kommer att utvecklas framöver med det här valresultatet?
– Det är en stor fråga, resonerar Michael Karlsson. Dels handlar det om den politiska kommunikationen i valrörelser och där har jag inte full överblick. Men det finns också en diskussion om datacenter och AI-anläggningar i USA där lokalbefolkningar ofta har varit skeptiska till etableringarna. Det är nog inte en helt spikrak väg framåt.
– Man kan titta på hur opinionen ser ut just nu, säger Henrik Örnebring. En av flera faktorer är en ökande kritik mot techbolagen. Den kommer inte längre bara från akademiker och experter utan även från vanliga människor. Det kan handla om att ett stort datacenter ska byggas i en liten ort, att det bullrar eller påverkar vattenförsörjningen. Kritiken har blivit bredare och mer folklig. Man kan tala om en populistisk tech-kritik.
– Det parti som i störst utsträckning har fångat upp den kritiken är Demokraterna, säger Henrik Örnebring. Därför kommer det sannolikt olika initiativ och lagförslag på området. Om de går igenom är en annan fråga, men försök kommer definitivt att göras. Man ska också komma ihåg att techbolag, precis som andra storföretag, är opportunistiska. När det gick bra för Trump följde de gärna hans linje och tonade ned sådant som faktagranskning. När Biden var president anpassade de sig till honom, och under Obama gjorde Silicon Valley samma sak.
– Därför kommer techbolagen sannolikt att anpassa sin retorik även nu och försöka framstå som mer ansvarstagande. De vill inte bli reglerade. En vanlig strategi är att hävda att man kan självreglera i stället för att staten ingriper. Globalt har techbolagen exempelvis ofta varit positiva till olika åldersgränser på sociala medier. Det innebär dock främst att man reglerar barn och ungdomar, inte techbolagen själva.
– Det finns också en global motreaktion mot techbolagen, säger Michael Karlsson. Vi ser åldersgränser, GDPR och EU:s AI Act, som syftar till att inte ge techbolagen fritt spelrum. Det finns alltså en tydlig pushback mot dem – både i Europa och i USA.
– Vi har pratat mycket om kommunikation och symboliska frågor men man måste samtidigt ta hänsyn till ekonomin, säger Michael Karlsson. Bensin-, diesel- och gaspriserna har stigit. Trump gav sig in i ett krig mot Iran trots att han tidigare sagt att USA inte skulle dras in i nya krig. Det bidrog till högre energipriser. När människor utvärderar politiken tar de hänsyn till sådana saker. Många upplever att det inte blev som utlovat. Därför följer människor inte politiken blint och en del väljer att stanna hemma i stället för att rösta när de blir besvikna.
– Ett tredje skäl handlar om tullarna, säger Henrik Örnebring. Det är ganska lätt att se vilka delstater som har påverkats mest av dem. Det gäller framför allt den amerikanska mellanvästern: Michigan, Ohio, Iowa och Illinois. Där finns många industrier och lantbruk som har påverkats negativt. Flera av dessa delstater är dessutom så kallade swing states som är viktiga för att vinna val. Nu har exempelvis Iowa och Ohio, som inte har röstat demokratiskt på flera år, gjort det igen. Det illustrerar ytterligare ett problem för Trump: hans ekonomiska politik slog hårdast mot just de delstater som han var beroende av för att vinna valet.
