Efter 45 år siktar han på ett jopphejdi till
2016-02-19Curt Räftegård har under 45 år sett studieorten Karlstad förändras. Han började som student på det tidiga 70-talet och avslutar nu sina sista uppdrag som vicerektor.
- Jag har haft fantastiskt kul på bygget i alla år. Universitetet erbjuder stora möjligheter. Här finns massor av trevliga och kompetenta människor, säger den blivande heltidspensionären.
Han föddes i Karlsborg och efter gymnasiestudier i Skövde började han 1970 att läsa bland annat statsvetenskap på universitetsfilialen i Karlstad.
- Då var lärosätet utspritt i centrum; sociologerna höll till exempel till där Glada Ankan finns idag och nationalekonomerna på nuvarande Hotell Carlton. Det var en radikal tid med stormiga kårfullmäktigen. Jag satt i kårstyrelsen och blev senare sexmästare på kårhuset Klaraborg och under en lite senare period redaktör för studenttidningen Klaraborgaren.
Tog över när läraren hoppade av
Studierna var på väg mot och blev en fil kand-examen 1974. Men Curt Räftegård skulle bli kvar vid filialen. Läraren i delkursen om arbetslivets organisering hoppade av och det behövdes en ersättare.
- Eftersom jag var studenternas ämnesrepresentant fick jag frågan om vem jag tyckte skulle ta över. ”Det gör jag” sa jag kaxigt. Och så blev det. Jag var yngst i rummet första gången jag gav kursen på hösten 1974.
1977 fick han fast anställning som universitetsadjunkt. Tillsammans med lärare från nationalekonomi, sociologi och i viss mån psykologi och pedagogik var Curt med utvecklade påbyggnadskurser, kurser i arbetsmiljölära och resultatet blev ämnet arbetsvetenskap. Det ena gav det andra, Curt blev ämnesföreträdare, medverkade i arrangerandet av den första internationella vetenskapliga konferensen - Work in 1984 – Emancipation or Derogation - på det som då blivit Högskolan i Karlstad. Tillsammans med kollegor från andra lärosäten en utvecklade han också en första version av Personal- och arbetslivsprogrammet, där han också var programledare under 80-talet.
Jeansadjunkter
En annan del av karriären var forskarstudier som Curt Räftegård fick möjlighet till på dåvarande högskolan.
- Lennart Andersson hade fingertoppskänsla för hur ”bygget” skulle kunna utvecklas och stå på egna ben. Han satsade bland annat på ett gäng yngre lärare som fick lönestöd under doktorandtiden.
-”Jeansadjunkterna” kallades vi ibland och med visst ogillande av de äldre lektorerna. På den tiden fanns heller inget krav på viss studietakt i forskarutbildningen, så den fick variera mellan 1 och 100 procent beroende på vad som fanns på dagordningen för arbetet på Högskolan i Karlstad.
1998 disputerade Curt Räftegård med en avhandling om å ena sidan demokrati- och språkteori, och å den andra fleråriga dialogdemokratiska utvecklingsarbeten i företag och organisationer. Som lektor flyttade han över från arbetsvetenskap till statsvetenskap. Där blev han docent vid millennieskiftet på ett nyblivet universitet.
- Men det är först nu, mer än 15 år senare, som jag tycker att vi äntligen börjar bli ett universitet, inte bara högskola för högre utbildning. Vi har en rektor som vågar fatta beslut och ställer krav. Allt behöver inte vara så himla ”rättvist” längre. Resultaten av de senaste årens tuffa översyner, prioriteringar och satsningar ser också ut att börja ticka in. Vi ser det i ökade forskningsanslag, tillrop från departement och UKÄ, framgångar i projektansökningar och söktryck.
På de dryga 15 åren det gått sedan universitetsblivandet har Curt Räftegård haft flera ledande roller i organisationen. Han var prodekan och dekan på Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper och blev 2013 vicerektor med särskilt ansvar för kvalitetsfrågor. Han har uppskattat ledarrollernas utmaningar.
- Det är klart att det internt kan smärta ibland när det som görs inte uppfattas som just rättvist. Och ibland kan det "göra ont” bland organisationer utanför också när vi hävdar oss som statlig myndighet med nationella och inte bara lokala eller regionala uppdrag. Men det är nödvändiga processer för att skapa ett universitet på riktigt.
Besvärligt beslut, men nya mål
Men vicerektorskapet blir slutstationen för Curt på lärosätet. Avtackningen är avklarad och det som återstår är att avsluta några mindre uppdrag kring den nya kvalitetssäkringsmodellen, som han jobbat mycket med de senaste åren. Efter drygt fyra decennier på lärosätet kan man kanske ana att han skulle vara trött på universitetsmiljön, men det är inte så han ser det.
- Jag flyr inte utan har tvärtom fattat ett lite besvärligt beslut. Men jag vill hinna bygga mig ett ”jopphejdi” till – utan en strikt almanacka och i en annan värld än den akademiska.

