Skriven text kan få sin innebörd direkt som bilder, metaforer, eller tillsammans med andra ord i en mening. Dessa olika sätt att förstå svarar mot en arbetsfördelning som är utmärkande för hjärnan. Återfinns denna dubbla natur även i samband med läs- och skrivsvårigheter? Den frågan ställer Lars Lundström i sitt avhandlingsarbete.
Lars Lundström har tidigare arbetat som skolpsykolog och mötte då lässvaga elever som kunde vara mycket begåvade, men betraktades som lata och dumma. Ofta hade de starka känslor av skuld och skam som doldes bakom självdestruktiva strategier. Lars Lundström har nu under ett antal år följt läsutvecklingen hos alla barn i ett skolområde på Gotland. Ett syfte med arbetet har varit att utveckla begrepp för att kunna förstå och utnyttja resultaten av de lästest som utförs i skolan.
Läsning innebär det märkliga att små krumelurer på ett papper kommer till liv som budbärare från världar av kärlek och hat. Inför lässtarten ställs barn inför en lång rad svårlösta gåtor. Försöker man förstå bilder bokstavligt hamnar man i problem (han kastade ett öga på texten) liksom om man försöker förstå bokstäver som bilder. Författaren P C Jersild skildrar hur han som barn försökte läsa bokstäverna H som en ställning för att piska mattor, U som en hästsko, N som en grind och D som en apelsinklyfta. Men var syntes hunden? Skulle Jersilds läsmetod kanske haft större framgång i Kina?
Genom att kombinera neuropsykologi, lingvistik och läsforskning har Lars Lundström i mångfalden av dyslexiteorier försökt att urskilja en möjlig kombinerad modell som kan hantera både normal och avvikande läsutveckling. Han finner att några enkla och snabbadministrerade lästest gör det möjligt att redan i årskurs 2 förutse läsutvecklingen och att pojkar kan ha svårare att hantera ”Jersildproblemet”, det vill säga en övergång från bild till symbolläsning. Några tydliga stadier i utvecklingen återfinns ej, däremot tycks det möjligt att behandla några vanliga dyslexiteorier inom ramarna för en gemensam modell. Graden av förståelse av text som bild eller i sammanhang kan vara av intresse att beakta i läsutvecklingen.
- En from förhoppning är att de gamla läskrigen definitivt ska kunna avblåsas. Dessa rörde frågan om man ska lära sig läsa utifrån ord och meningar eller genom att avkoda bokstäver. Den frågan skulle kunna besvaras med ”både och”, säger Lars Lundström.
- Det här känns ju inte som att gå i mål utan snarare som att äntligen bli insläppt på banan. Mitt tvärvetenskapliga koncept och mitt grundproblem - förhållandet mellan upplevelse och tolkning, öppnar för många andra lockande undersökningar. Eftersom jag kommit till akademin från ”fel håll”, från yrkeslivet, och dessutom problematiserar en del heliga kor inom läsforskningen så har det varit en ganska tuff men mycket upplysande resa. Visst känns det som en seger. Det var möjligt att genomföra detta projekt.
