Patrik Åberg Domeij, numer gymnasielärare i Åmål och tidigare lärarstudent på Karlstads universitet, har varit mentor i Näktergalen i tre omgångar.
Andra omgången, 2019/2020, var Jonathan Clarito och Alfons Hansen, som då gick i åttan på Vålbergsskolan, med i den grupp elever som han var mentor för.
– Jag var tveksam till om jag skulle vara med, till en början, och tänkte nog mest ”okej, om jag är med så slipper jag vara med på några lektioner”. Men sedan så sa du till mig, Jonathan, att jag verkligen borde vara med. För den där mentorn, han är en riktigt nörd. Vi får spela brädspel, säger Alfons och betonar att här används beteckningen nörd i dess allra mest positiva bemärkelse.
– Ja, haha, det minns jag, skrattar Jonathan, som senare faktiskt fick en bok om nörderier i present av Patrik.
– Jag minns att ni var på mig ganska mycket redan från start, framförallt du Jonathan, och frågade om vi inte kan ses snart igen, ler Patrik.
Och så blev det. Näktergalens upplägg är egentligen att mentorn och eleverna ska träffas åtta till tio gånger under perioden, men i det här fallet blev det betydligt oftare än så.
– Och 90 procent av gångerna var vi ju hemma hos dig och Lisa, säger Jonathan.
– Ja, det var faktiskt min sambo som sa att jag skulle bjuda hem er och sedan deltog hon ju nästan lika mycket i det här projektet som jag. Vi sågs nästan varje fredagskväll ett helt år hemma hos mig och du och Lisa brukade ju baka eller laga mat, Alfons, säger Patrik.
Förutom bakningen ägnades fredagskvällarna åt att spela brädspel, tv-spel, rita, pyssla eller titta på film. Alfons, Jonathan och den tredje deltagande eleven fick öva på att åka buss från Vålberg till Karlstad.
– Det tyckte ni inte var så lätt i början, minns Patrik och både Jonathan och Alfons nickar instämmande.
– Men det allra bästa med fredagskvällarna hos er var att jag fick någon att snacka med, som inte var morsan eller farsan. En ung vuxen som jag kunde fråga saker som jag inte ville prata med dom om, som festande och relationer till exempel. Vi kände oss så bekväma hos er och du gick snabbt från att vara mentor till att bli en vän, säger Alfons till Patrik.
– Ja, ni blev vänner för mig också. Det var jobbigt när vi skulle säga hejdå, efter att Näktergalen-perioden var över. Men vi har ju hållit kontakten även efter det. Och du Jonathan var faktiskt den första, förutom de närmsta och släkten, som gratulerade mig på sociala medier när jag och Lisa fick barn, säger Patrik.
– Oj, det visste jag inte, säger Jonathan, som också minns tiden i Näktergalen som betydelsefull.
– Vi blev mer extroverta. Jag hade nog hållit på med musik, precis som jag gör i dag, även om jag inte varit med i Näktergalen. Men jag hade nog inte varit lika pratbar och haft de vänner jag har i dag. En av mina bästa vänner i dag gick jag till exempel fram och bara började prata med första dagen när jag började på estetprogrammet, inriktning musik. Vi spelar ihop i dag och har släppt vår första singel nu.
Jonathans plan efter studenten är att utbilda sig till musiklärare på Musikhögskolan Ingesund.
– Min musiklärare på gymnasiet har förstås haft betydelse för det, men det är klart att tiden i Näktergalen med Patrik och Lisa också påverkat mig.
Alfons, som var rejält skoltrött under Näktergalen-perioden, fick en kokbok om såser och grytor i present av Patrik.
– Jag har lagat alla recepten i den boken och även i de andra kokböckerna jag fått senare. Nu siktar jag på att bli kock, säger han som snart tar studenten från restaurang och livsmedel, med inriktning kock.
– Jag har jobbat lite på Brasseriet, Pitchers och Barbros brygga och drömmen vore att få jobba på något av de ställena. En stor anledning till mitt matlagningsintresse är fredagskvällarna hos Patrik och Lisa. Så är det, säger Alfons.
– Näktergalen var väldigt utvecklande för mig också. Jag hade ju till exempel aldrig varit i Vålberg innan första träffen med er, ler Patrik.
– Jag har varit mentor i Näktergalen i tre omgångar. Första gången 2017 hoppade jag på eftersom jag flyttat hit från Stockholm och inte kände någon här. Så på så sätt blev det ett sätt för mig att få kontakt. Sista gången jag var mentor var under pandemin, och det blev inte detsamma, så gången med er sticker ut som väldigt speciell. Vi håller ju kontakten fortsatt och hörs lite då och då, säger Patrik.
Läs mer här om Näktergalen här:
