Värmland är känt för att vara ett berättelsernas landskap där många kända författare levt och verkat i århundraden. Symposiet Hemmaplan som genomfördes på Karlstads universitet under maj belyste den regionala litteraturens traditioner, tekniker och funktioner.
Arrangemanget anordnades av Dag Nordmark, Margaretha Ullström och Sofia Wijkmark från ämnet litteraturvetenskap vid Karlstads universitet med finansiering från Wettergrenstiftelsen. Symposiet Hemmaplan, som bland annat hade gästföreläsare från University of Edinburgh och Universitetet i Tromsö, besöktes av ett 40-tal deltagare.
- Vi hade en bra blandning av föredrag som mottogs väldigt positivt av våra deltagare, säger Sofia Wijkmark, lektor vid Karlstads universitet. Våra deltagare bestod av kollegor, studenter och aktiva ute i kulturlivet. Vi vill upprätta ett regionalt nätverk för att kunna samverka kring regional litteratur och jag tror att vi är på god väg. Tillsammans med de seminarier som vi hållit tidigare under läsåret som gått är symposiet också startskottet för att på lång sikt kunna skriva en värmländsk litteraturhistoria - en tanke som vi haft en längre tid.
Inför symposiet Hemmaplan blev värmlänningen och författaren Lars Andersson ombedd att berätta om sitt författarskap som ofta återanknyter till hemlänet. För att göra detta lite mer spännande ville han föra en dialog kring det hela och kontaktade Arne Melberg, professor i litteraturvetenskap vid universitetet i Oslo. Resultatet blev ett samtal kring Lars Anderssons romaner, där Arne Melberg valt ut vissa citat med värmländsk anknytning. Lars Andersson fick själv läsa de utvalda citaten och sen berätta om sin relation till värmländsk litteratur.
- Det finns en lång tradition av att berätta i Värmland som fascinerar mig, sa Lars Andersson. Författare som Fröding, Lagerlöf och Göran Thunström gjorde Värmland till ett litterärt landskap. Herrgårdskulturen med dess nationalromantik har levt vidare. Värmlänningarna har ett speciellt sätt att vara och uttrycka sig och vi är kända för att vara munviga.
Lars Andersson som är känd för att pendla mellan ett lokalt och ett globalt perspektiv i sina romaner har också haft ett stort intresse för Norge.
- Jag har studerat genusperspektivet på nynorska och har på det sättet fått förståelse för hur värmländskan är uppbyggd, berättar Lars Andersson. På 30-talet var det många värmländska författare som hängde i Oslo. Bland annat Göran Thunström som jag just nu arbetar på en biografi om. Genom att studera dessa författare har jag fått ett annat perspektiv på min hembygd. Det är häftigt!
Är Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf stora inspirationskällor för dig?
- Absolut! Visserligen läste jag Lagerlöf ganska sent i livet men hennes författarskap har gjort stort intryck på mig. Det har även hennes hemtrakter. Vi har sommartorp i Östra Ämtervik och där kommer man automatiskt det litterära Värmland in på livet - hela den bygden är marinerad av värmländsk litteratur.
Foto: Charlotte Gustavsson.
Foto: Charlotte Gustavsson.