Eleverna tycker att betygssystemet i Idrott och Hälsa, IH, är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med av samtliga ämnen och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.
Eleverna tycker att betygssystemet i Idrott och Hälsa, IH, är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med av samtliga ämnen och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.
I avhandlingen ”Det är live liksom” studerades elever i årskurs 9 och deras samtal om deras villkor och utmaningar i skolämnet Idrott och Hälsa, IH. Genom fokusgruppsintervjuer och med stöd i social representationsteori var syftet från doktorand Madeleine Wiker att öka kunskap om och fördjupa förståelsen för IH:s innehåll och form, sett ur elevernas perspektiv.
- Eleverna upplever ämnet som att det pågår hela tiden. Det vill säga att det är en bedömning som pågår i ämnet hela tiden, enligt eleverna. Det är som att komma in i direktsändning och inte vara förberedd när eleverna kommer till IH-undervisningen.
I analysen av fokusgruppsintervjuerna framkom att eleverna gav uttryck för att betygssystemet i IH är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är också det ämnet som har störst krav på eleverna från början. De menar att det känns som att de ska kunna allt från starten. Har de bollsport på schemat, så ska man redan kunna spela för att få ett bra betyg. Inte lära sig det på lektionen. Det är väldigt segregrerat bland eleverna och de uppfattar det som orättvist.
- För att få det mer rättvist borde det kunna vara fler betyg i ämnet, såsom i SO och NO, säger Madeleine Wiker.
Lärare beter sig respektlöst
- Många av eleverna har upplevelser av lärare i IH som beter sig respektlöst och kommer med kränkande och nedlåtande kommentarer. Dessutom ofta negativ eller rättande feedback istället för positiv och stöttande, säger Madeleine Wiker.
Analysen visar även på en stor önskan om att få möjlighet att få stöd eller extraundervisning i IH, likt andra ämnen. Detta förekommer inte i IH vilket eleverna anser orättvist.
- Eleverna tycker trots allt att IH är ett mycket viktigt ämne som de också vill ha fler lektioner i veckan av och längre tid vid varje pass. Eleverna kommer med otroligt många kloka förslag på hur man kan förändra och förbättra ämnet så missnöje leder till enbart nöje, säger Madeleine Wiker.
Idrottsläraren anses vara den viktigaste läraren
Vidare framträdde i intervjumaterialet att idrottsläraren är en viktig aktör i elevernas vision om IH i framtiden som en samhällsinvestering. Därmed blir idrottsläraren en särskilt viktig resurs i skolmiljön som behöver extra stöd för att axla sitt uppdrag. I analysen utvecklades två centrala teman: ett orättvist betygssystem och en mångfacetterad idrottslärarprofession inom IH.
- Utifrån elevernas perspektiv på villkor och utmaningar i IH finns ett fortsatt behov av att undersöka elevernas förslag till förändring och förbättring, samt konsekvenserna av att IH är ett ämne som ”är live liksom”. Här och nu! säger Madeleine Wiker.
Madeleine Wiker har en yrkesbakgrund som lärare i skolämnet Idrott och Hälsa. Sedan hösten 2009 har hon varit verksam på Karlstads universitet som främst doktorand i pedagogiskt arbete men även som universitetsadjunkt i idrottsvetenskap. Hon har ett stort intresse för barn och ungdomar och brinner för frågor som berör IH.
-Mitt resultat visar på många förbättringsmöjlighet och kan vara en stor hjälp för skolledningar och idrottslärare. Jag ser med glädje fram mot att även få möjlighet att diskutera det vidare med Skolverket och hoppas att många ska ta del av min avhandling där det finns många intressanta resultat.
