Politikerna hade laddat med svar på frågor om högskolestudenternas villkor. I publiken fanns universitetsfolk som ville ha besked om fördelning av forskningmedel. Det var inte de bästa förutsättningarna för att få en konstruktiv diskussion.
Politikerna skulle bland annat diskutera vad de unga universiteten betyder för Sveriges tillväxt och utveckling. Och först verkade de rörande eniga om att alla universitet och högskolor behövs för att bidra till hela landets utveckling. Men en bit in i debatten kom ändå skillnaderna fram.
Fler hade fått plats
Erlandersalen på Karlstads universitet var långt ifrån fullsatt när det bjöds in till politisk debatt i torsdags den 9 september. Med mindre än tio dagar kvar till valet och många osäkra väljare hade man kanske kunnat hoppas på en större publik.
Politikerna som deltog var: Nina Larsson (FP), Marie Wickberg (C), Christian Holm (M), Jonas Gunnarsson (S) Martin Oscarsson (MP) och Håkan Svenneling (V).
Moderator var Arman Teimouri från Pratoo.
"Urholkade anslag"
Rektor Kerstin Norén inledde debatten med att berätta att anslagen till universitetet urholkas eftersom lärosätet inte får kompensation för kostnadsökningar som inflation och löneökningar. Hon gick också in på att de nya universiteten har svårare att få forskningsmedel med den nya fördelningsmodellen, bland annat för att de inte har funnits så länge. Hennes fråga till politikerpanelen var hur deras politik kunde verka för en utveckling av hela landet, inbegripet de nya universiteten.
- Värmland måste konkurrera på lika villkor. Karlstads universitet ska inte ha någon gräddfil bara för att det är nytt. Det är inte bra om Karlstads universitet ska ha lägre kvalitetskrav, säger Nina Larsson.
Hon vill se fortsatta satsningar på både utbildning och forskning och att det på så vis även ska komma de nya lärosätena till del.
"Gynnar inte näringslivet"
Per Eiritz, ordförande för kompetenscentrum Stål och verkstad, och med ett förflutet i Karlstads universitets styrelse, delade inte hennes syn på villkoren.
- Det blir en åderlåtning av universitetet. De gamla universiteten har ett försprång och villkoren blir inte lika. Forskningspolitiken gynnar inte det lokala näringslivet, säger han.
Det visade sig efter en del turer och inlägg att få av politikerna i panelen hade någon djupare kunskap om hur kriterierna för fördelningen av forskningsmedlen ser ut. Och när professor Eeva Nånberg slängde in frågan om politiska styrning av Vetenskapsrådet och varför villkoren ser olika ut för olika ämnesområden inom rådet kunde ingen säga något om saken.
Det som Karlstads universitets ledning ser som en ödesfråga - hur forskningsmedlen fördelas mellan stora, gamla universitet och de nya universiteten fick hänga kvar i stort sett obesvarad.
Olika åsikter om studentfrågor
Politikerna redovisade sin syn på grundutbildningens roll och studenternas villkor.
- Frågan om kvalitet på grundskolan och gymnasiet hänger ihop med situationen på högskolan. Man ska inte behöva ägna den första tiden på universitetet åt att läsa in vad man missat under gymnasiet, säger Christian Holm.
Jonas Gunnarsson anser att det är viktigt att man sänker tröskeln för att komma in på högre studier.
- Det är viktigt att många kommer in på högskolan. Det är ett skäl till att det är viktigt att ha universitet och högskolor på många orter runt om i landet. Närheten behövs för att man ska ta steget. Utbildning behövs för att bryta traditionella klassmönster och ge människor en bättre inkomstutveckling.
Studentkårens ordförande Johan Kaluza varnade för att regeringens effektiviseringkrav på lärosätet leder till sämre service och stöd till studenterna.
Extrajobb nödvändigt?
Politikern har olika syn på studenternas extrajobb. Moderaterna vill ta bort inkomstgränsen, fribeloppet, för studiemedel så att studenterna kan jobba mer. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tycker att man ska ge studenterna bättre ekonomiska villkor så de i första hand ägnar sig åt studierna på heltid, och bara jobbar i den mån de har lust.
Treterminerssystem, fler lärarledda timmar och kårobligatoriet var också frågor som kom upp under debatten.
