Bryssel, Tokyo och Kapstaden. Intresset för Värmlandsmodellen växer och idag kommer förfrågningar om att lära mer från olika platser runtom i världen. Inte så konstigt med tanke på modellens resultat för tillväxt och konkurrenskraft.
Värmland har blivit en förebild, det skulle Sverige också kunna bli. Vi erbjuder därför näringslivsminister Maud Olofsson att Sverige, genom det goda exemplet Värmland, skulle kunna stå modell för en modern regional tillväxtpolitik i Europa.
Fler jobb, nya produkter och ökad försäljning är bara några av de konkreta resultat som Värmlandsmodellen gett upphov till. Det vet vi eftersom vi sedan tre år tillbaka mäter modellens effekter.
Närmare hälften av alla företag (44 %) uppger att de utvecklat nya produkter och tjänster och nästan var tredje företag att de säljer mer (31 %) som ett resultat av modellen. Dessutom bidrar den till ökad industrinära forskning och långsiktig kompetensförsörjning.
Även antalet jobb har påverkats positivt. Mellan 2005 och 2008 bidrog Värmlandsmodellen till att det skapades mer än 1 200 nya jobb inom papper och massa, IT samt stål och verkstad, med en beräknad skatteeffekt på drygt 140 miljoner kronor.
I Värmland ger alltså både privata och offentliga investeringar god avkastning.
Värmlandsmodellen bygger på samverkan mellan offentlighet, akademi och näringsliv med fokus på affärsutveckling, forskning, entreprenörskap och kompetensförsörjning. Detta i syfte att skapa innovation och tillväxt.
I Värmlandsmodellen finns ett antal nyckelfaktorer som bidragit till framgångarna:
Ett samlat, regionalt ledarskap
Klusterorganisationer som mäklare mellan näringsliv, akademi och offentlighet
Ett modernt, samverkansinriktat universitet
Innovativa miljöer och testlabb inom prioriterade områden
Återkommande effektmätningar
Det samlade regionala ledarskapet har bidragit till gemensamma och långsiktiga strategier där aktörer från offentlighet, akademi och näringsliv aktivt och gemensamt bidrar ett arbete där regionens klusterorganisationer spelar en central roll.
Mycket av samarbetet mellan offentlighet, Karlstads universitet och det i stor utsträckning internationellt verksamma näringslivet kanaliseras via klusterbildningar inom regionalt starka branscher som papper och massa, förpackningar, IT samt stål och verkstad - betydande verksamheter med mer än 30 000 medarbetare som bidrar med mer än 25 miljarder kronor till Sveriges exportnetto.
Vidare drar modellen nytta av den kunskapsinfrastruktur som finns i regionen: det moderna, samverkansinriktade universitetet samt de innovativa miljöer och testlabb som växt fram inom de prioriterade områdena. En struktur som underlättat kunskapsöverföringen mellan akademi och näringsliv. Vi hjälper därför gärna Lars Leijonborg med tips på hur han kan förbättra sin forskningsproposition så att vi i Sverige blir bättre på att kommersialisera vår forskning.
Sist men inte minst ger mätningar av effekter ute i näringslivet återkoppling på vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Mätningarna blir därmed både en lärprocess och drivkraft till förbättring.
Mätningen utförs av en oberoende extern aktör och mätmetoden, som utvecklats i Värmland, har kvalitetsgranskats av Nutek som verifierat metodens tillförlitlighet och giltighet. Därför vet vi med bestämdhet att Värmlandsmodellen bidrar till både tillväxt och ökad konkurrenskraft.
Värmlandsmodellen har rönt stor uppmärksamhet utanför Sveriges gränser. Inte minst tack vare att Värmland varit en aktiv del i EU-projektet Cluster Linked Over Europe, CLOE, där regioner i Slovakien, Ungern, Tjeckien och Slovenien har valt Värmland som mentor. Och på den nyss avslutade globala klusterkonferensen i Sydafrika lyftes Värmland fram som det goda exemplet på hur samverkan mellan offentlighet, akademi och näringsliv kan driva tillväxt.
Det stora internationella intresset, tillsammans med Värmlandsmodellens positiva och mätbara effekter, innebär att Sverige har goda möjligheter att bli en ledande europeisk aktör inom området. Vi skulle därför gärna, på Maud Olofssons uppdrag, starta ett europeiskt center för klusterutveckling.
På kuppen skulle vi i Värmland bli av med ett problem. Att vi är mer kända i Bryssel än i Stockholm.
Eva Eriksson
Landshövding, Värmlands län
Tomas Riste
Regionråd, Region Värmland
Kerstin Norén
Rektor, Karlstads universitet
Mats Williams
The Paper Province
Per Branzén
The Packaging Arena
Göran Österman
Stiftelsen Compare Karlstad
JanErik Ohde
Stål&Verkstad
