I en unik satsning samarbetar Karlstads universitet och företag för att bättre ta vara på industriers sidoströmmar och byta ut ändliga resurser mot förnybara. Målet är att utveckla ett nytt gödningsmedel, som sluter skogens kretslopp och skapar värden för både marknad och miljö.
Det mineralgödsel som vanligtvis används för skogsmarker består av ändliga resurser och kräver mycket energi att framställa. Nu utforskar ledande branschaktörer om en ny typ av gödsel, baserad på näringsrika restflöden från massa- och pappersbruk, kan ersätta den traditionella metoden och minska skogsbrukets klimatavtryck.
Satsningen kallas Skogliga resurser i cirkulära system och handlar om att utveckla, testa och kommersialisera den nya produkten. Under ledning av Karlstads universitet sker utvecklingen i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Paper Province och Skogsstyrelsen samt företagen Stora Enso, C-Green, Econova och MEWAB.
Produkten baseras på näringsämnen och mineraler som träd tar upp medan de växer. Ämnena ansamlas i sidoströmmar som slam och askor inom pappers- och massaindustrin. Tidigare forskningsprojekt har visat att dessa kan omvandlas till ett effektivt och naturligt gödslingsmedel för växande skog.
– För att minska användningen av fossila råvaror behöver vi bli bättre på att sluta kretsloppen och få varje naturresurs att räcka längre.
Det säger projektledaren Maria Sandberg, som är universitetslektor i miljö- och energisystem och projektets forskningsledare.
– Restflöden som slam och askor kan bli värdefulla komponenter för nya lösningar. Genom att förädla slammet till hydrokol och blanda det med biobränsleaska skapar vi en ny produkt som kan gödsla och alkalisera skogsmark eller användas som näring vid plantskolor, fortsätter Maria.
Nya affärsmodeller
Satsningen har beviljats medel från Energimyndigheten, Vinnova och Formas via det strategiska innovationsprogrammet RE:Source, för att utveckla tekniken och undersöka hydrokolets miljöeffekter. Aktörerna ska även undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för storskalig användning, samt lägga grunden för nya cirkulära affärsmodeller.
– När hydrokolet återförs till skogen ligger det kvar stabilt under lång tid där det binder kol och bidrar till mindre koldioxid i atmosfären. Det handlar om att försöka sluta cirkeln, säger Maria Sandberg.
Initiativet är en fortsättning på tidigare projekt där aktörerna tagit fram en teknik för att upparbeta slam till kol. Att företag engagerar sig i forskningsprojekt har visat sig vara framgångsrikt. I föregångsprojekten har intressenterna verifierat hydrokolets potential och är nu redo att med gemensamma krafter ge forskningen en rejäl knuff framåt, från labb till marknad.
– Det är ett komplext kretslopp som ska utforskas - från skog till massabruk, konvertering, pelletering, odling på plantskolor och tillbaka till skogen igen. För att finna lösningar är det helt nödvändigt att involvera aktörer med kunskap och kompetens från alla delar, säger Magnus Persson, projektledare på Paper Province.
– Vi deltar eftersom det här är ett sätt där vi kan återföra viktiga näringsämnen till skogen. Vi jobbar kontinuerligt med att hitta cirkulära hållbara lösningar i vår fabrik och genom samarbetet med Karlstads universitet och andra aktörer kan vi bidra till vårt närområde, säger Ann-Kristin Magnusson, miljöchef på Stora Enso Skoghalls bruk.
Forskningen genomförs vid Karlstads universitet inom forskningsmiljön Pro2BE, Processer och Produkter för en cirkulär bioekonomi. Pro2BE fokuserar på forskning och utbildning för omvandlingen till en bioekonomi baserad på hållbara och förnybara resurser samt på utvecklingen av skogsindustrin.
