Cornelia, vad lockade dig till Karlstads universitet och Geomedia?
- För fem-sex år sedan kom jag i kontakt med den spännande forskningsmiljön vid Institutionen för geografi, media och kommunikation via en artikel av André Jansson som tillsammans med Paul C. Adams skrev om kommunikationsgeografi. I detta banbrytande arbete föreslog de en bro mellan de två disciplinerna och en konceptuell ram för forskning inom kommunikationsgeografi. Det kändes som mitt i prick för mig.
Berätta lite om din bakgrund
- Jag har en doktorsexamen och en magisterexamen från Institutionen för kommunikation vid universitetet i Wien. Efter avslutad doktorsexamen hade jag en postdoktjänst och avslutade den fasen med att tillbringa några månader på School of Computer Science vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh där jag fördjupade mina kunskaper inom digitala metoder, som exempelvis nätverksanalys. Det följdes av en tvåårig tillfällig professur i Tyskland.
På en privat forskningsinstitution i Wien använde jag min expertis på tillämpade forskningsprojekt varav de flesta beställdes från den privata sektorn. Exempelvis gjorde vi medarbetarundersökningar och bildanalyser.
Jag tyckte mycket om mitt arbete men insåg att jag jag ville fortsätta min vetenskapliga karriär och började titta igenom den akademiska arbetsmarknaden. Innan jag kom till Karlstad var jag forskare vid Österrikes vetenskapsakademi och föreläste vid Institutionen för statsvetenskap, institutionen för kommunikation i Wien och Institutionen för bildvetenskap vid Donau University Krems.
Varför blev det media och kommunikation för dig?
- Mitt mål var att bli journalist men jag var mer upptagen av de praktiska delarna av programmet än av forskningsseminarierna. Det var när jag genomförde intervjuer för min magisteruppsats om närradio jag först kände en strävan efter att bli forskare inom kommunikationsvetenskap.
Jag hade turen att få en predok-tjänst i ett forskningsprojekt om europeisering av den offentliga sfären. Min del i projektet var att analysera huruvida diskursen i österrikiska medier visade tecken på europeisering. Det gjorde det, men inte i alla medier.
Ett av mina andra forskningsområden är digital kommunikation, vilket fascinerade mig under min uppväxt då jag såg internet växa. Internet och digitala medier blev med åren mer och mer betydelsefullt. Att granska digital kommunikation är viktigt och intressant.
Kan du sätta någon del av din forskning i ett sammanhang
- Exempelvis genomförde jag forskning om selfies och uppfattningen om deras äkthet. Många tar selfies och delar dem på sociala medier, men de devalveras ofta och människor som tar selfies kallas narcissitiska. Jag tror dock att selfies har viktiga sociala funktioner och är värdefulla medel för självpresentation och självuttryck i dagens nätverksbundna mediekulturer.
I studien analyserade vi vilka funktioner som människor baserar sina bedömningar om selfies äkthet på, det vill säga om de avbildade personerna i digitala självfoton representeras som de faktiskt är. Vi identifierade fyra grupper av respondenter som skiljer sig åt vad gäller begreppet äkthet. Vi fann exempelvis att poser antingen tolkades som onaturligt, inaktivt beteende eller som normala och ritualiserade konventioner om självrepresentation.
Vad tror du att din kunskap kan tillföra Karlstads universitet?
- Jag är en aktiv forskare med tydligt fokus på digitala medier. Jag är skicklig på att använda och lära ut flera typer av metoder och använder digitala medier inte bara som ett studieobjekt utan också som metod. Jag har haft befattningar vid flera olika universitet i Österrike och Tyskland och varit gäst på Carnegie Mellon University, USA och tar med mig en robust undervisningsportfölj som omfattar både grundnivå och forskarniv samt handledning som sträcker sig över både metoder och teorikurser.
Jag har bott i Wien tidigare så jag visste inte om jag skulle kunna hantera att bo i en liten stad, men jag blev omedelbart kär i Karlstad.
