Civilekonomexamen eller inte?

Detta beslut från Högskoleverket har fått mycken uppmärksamhet. Många oroliga ungdomar har hört av sig för att ta reda på, vad beslutet får för konsekvenser för deras studieplaner. Också studenter som kommit en bit in på sina ekonomistudier har varit oroliga för vad de får för examen och vilken yrkestitel de kan använda sig av, när de skall konkurrera om arbeten tillsammans med sådana som kommer att ha civilekonomexamen.

Missförstånden är många omkring begreppet civilekonom och de har inte heller klarats ut genom de braskande rubriker som senaste tiden figurerat i media, där det stått att universitet har förlorat sin examensrätt. Det har inte funnits någon civilekonomexamen fastställd i högskoleförordning i Sverige att förlora. Inte heller finns begreppet i andra länder, bortsett från Norge och Danmark. Det är ett alldeles nytt inslag i Sveriges högskolevärld från och med höstterminen 2007; ett yrkesprogram på fyra år med särskilda utbildningsmål fastställda i högskoleförordningens examensordning som leder fram till yrkesexamen civilekonom. Det är alltså först nu som civilekonomexamen kommer att kunna utfärdas av statliga högskolor och universitet. Den första kullen kan räkna med att examineras om cirka fyra år vid sex universitet i landet.

Däremot har yrkestiteln civilekonom använts av högskoleutbildade ekonomer. Det har inte varit en formellt juridiskt skyddad yrkestitel utan vem som helst har faktiskt kunnat kalla sig detta utan risk. De allra, allra flesta som kallar sig civilekonomer har emellertid visat upp sina högskolemeriter i företagsekonomi, nationalekonomi, handelsrätt och andra ekonomiska kurser för den fackliga intresseorganisationen Civilekonomernas Riksförbund, som ställt upp sina egna minimikrav för yrkestiteln civilekonom.

Lite intressant i sammanhanget är att Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Handelshögskolan i Stockholm inte ens valde att ansöka om civilekonomexamen trygga i sin uppfattning, att de ger ekonomiutbildningar som leder fram till ekonomie kandidat-, magister- eller masterexamen enligt det gängse utbildningsmönster som gäller för Europa. Det är samma examina som studenter vid landets övriga universitet och högskolor, som har dessa examensrättigheter, kommer att avlägga efter sina ekonomistudier. Det är samma examina som, med undantag av masterexamen som är ny i Sverige, ekonomistudenter har läst mot alltsedan början av 90-talet.

Vem får då kalla sig för civilekonom? Vi kan konstatera, att examenstiteln civilekonom är skyddad genom högskoleförordningens examensordning. Detta fyraåriga yrkesprogram leder emellertid inte fram till någon form av legitimation eller auktorisation, som vissa andra yrkesprogram gör, t ex sjuksköterska och läkare. Det innebär, att yrkestiteln civilekonom inte är juridiskt skyddad. I fortsättningen kommer sannolikt högskoleutbildade studenter med ekonomie kandidat-, magister- och masterexamen att fortsätta kalla sig civilekonomer i Sverige. Endast Sverige och Danmark använder sig av begreppet civilekonom. För övrigt visar man upp sitt examensbevis från universitetet för att styrka sin examen och sina kunskaper inom ämnesområdet ekonomi.

Karlstads universitet kommer sannolikt att arbeta för att få rätten att utfärda civilekonomexamen vid sidan om sina övriga ekonomiska examina på såväl grundnivå, avancerad nivå som forskarnivå. Det skulle ge studenter större valfrihet och förmodligen bidra till att fler väljer att studera i Karlstad.

Men vi är trygga i förvissningen om att studenter som väljer att fullfölja sina studier vid Karlstads universitet till en kandidat-, magister-, master- eller doktorsexamen inom ekonomi med företagsekonomi eller nationalekonomi som huvudämne har fått en god utbildning av hög europeisk standard som står sig gott i konkurrensen om jobb nu och i framtiden, oavsett de har examenstiteln civilekonom eller inte.