Den 8 maj samlades cirka 250 personer på Carlstads Conference Center i Karlstad för att delta i Årligt Värmlandsmöte. Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet, presenterade vid flera av seminarierna olika projekt med inriktning på forskning om regional utveckling.
Ett av projekten som presenterades var värmlänningarnas syn på sin livsmiljö. Tanken från uppdragsgivaren Länsstyrelsen var att starta en årlig "barometerstudie" av värmlänningarnas inställning till sin livsmiljö. Syftet är att fånga olika aspekter av begreppet livsmiljö, som boende och lokal miljö, tillgång till service, utbildning och kultur samt trygghet och sociala nätverk. En förstudie har nu genomförts som innebar att utforma ett frågebatteri och ett urvalsförfarande. I uppdraget ingick även att göra en mindre provundersökning. Enkätundersökningen har genomförts av företaget Attityd och forskare vid universitetet ansvarar sedan för analysarbetet. Så här långt kan man se att värmlänningarna generellt är mycket nöjda med sin livsmiljö, men ungdomarna ser inte så ljust på sina framtidsutsikter. En slutrapport kommer att bli klar i sommar.
Cerut har även genomfört en utvärdering av Regionalt Resurscentrum för kvinnors entreprenörskap och företagande i Värmland, vilken presenterades på Värmlandsmötet. Det handlar om lokala resurscentra som idag finns i sju värmländska kommuner. Syftet med dessa är att öka kunskapen om jämställdhet i näringslivfrågor. Även i detta fall är Länsstyrelsen uppdragsgivaren och man vill genom undersökningen få en samlad bild av kvinnlig värmländsk växtkraft.
Mycket handlade om jämställdhetsfrågor under årets Värmlandsmöte. I SCB:s jämställdhetsrankingen bland länen i hela landet, intar Värmland för andra året i rad sista plats. Vid rankingen tittar man på löner, uttag av föräldraledighet med mera. Resultatet av rankinglistan kunde sammanfattas med orden alla län är dåliga på jämställdhet, men vi är sämst. Nu pågar vid universitetet ett projekt som studerar könsaspekter i speciella värmländska miljöer. Konsten att beskriva klusterprocesser var rubriken på det seminarium som handlar om ett forskningsprojektet där våra värmländska industrikluster studeras ur ett genusperspektiv.
Idrottens roll för attraktionskraft och tillväxt ska undersökas i ett nytt Cerutprojekt som kommer att starta i år. Idrotten har i allt större utsträckning kommit att spela en viktig roll i samhällsekonomin. Kopplingen till större evenemang är av betydelse för att utveckla attraktionskraft och upplevelseindustri. Idrotten blir på det sättet en viktig innovations- och sysselsättningsskapande kraft i samhället. Lokalt har idrotten i vissa miljöer bidragit till en unik platsidentitet som stärkt lokal gemenskap, bidragit till ökad konkurrenskraft och image som sträckt sig långt utanför idrottens arenor.
För den svenska folkhälsan har idrotten genom skola och föreningsliv haft en central roll. I den aktuella studien kommer många av de ovan nämnda aspekterna att finnas med, men utgångspunkten tas i ett antal lokala fallstudier hämtade från Värmland och Västergötland. Särskild vikt kommer att läggas vid analysen av idrotten som ekonomisk värdeskapare. Det handlar om att på ett pedagogiskt sätt visa hur idrotten kan generera attraktionskraft, sysselsättning, företagande, välbefinnande och att idrotten ger lokalekonomiska effekter inom både offentlig och privat sektor.
