I slutet av 80-talet myntades uttrycket ”servitization” eller tjänstefiering som vi kallar det på svenska. Fenomenet hade av och till funnits tidigare inom industrin, men blev nu mer intressant för forskningen också. Enkelt uttryckt var tanken var att tillverkande företag skulle bredda sitt erbjudande till kund och inkludera tjänster av olika slag.
Att använda begreppet tjänst var inte alltid klockrent utan möttes med viss skepticism. ”Ska vi överge våra produkter och sälja tjänster i stället?” var någon av de funderingar som fanns. Över tid har motståndet bytts mot affärsmöjligheter där produkterna fortfarande har en central roll i den verksamhet tjänstefierade företag har. Idén med tjänstefiering är inte att överge produkterna för enbart tjänster utan att kombinera dem med varandra. Företagen måste fortfarande excellera i produktfokus för att finnas kvar på marknaden, men måste även ta steget vidare med affärslogiker som utgår från ett tjänstefokus. Tid, kostnad och kvalitet måste kompletteras med kundrelationer, kundnöjdhet och lösningsorienterade erbjudanden.
Att ta steget in i en mer tjänsteorienterad affärslogik kan vara en utmaning för företag inom tillverkande industri, så varför utsätta sig för risken att misslyckas? Forskning visar på att tjänstefiering kan vara lönsamt, men förenat med stora risker. Finansiella risker är en stor del, likaså risken att sakna kompetens i företaget för att genomföra de förändringar som kan komma att krävas. Förändringar kommer även att påverka organisationens sätt att se på affärsverksamheten, vilket kräver tydlighet i till exempel ledarskap och strategi. Tidigare var tjänstefiering ett sätt att diversifiera sig från lågkostnadskonkurrenter, men med fler aktörer som tar steget är den konkurrensfördelen inte lika stor längre.
Däremot börjar den digitala tekniken skapa nya affärsmöjligheter för den tillverkande industrin, dock med utmaningar såsom att komplettera sina kunskaper inom mekanik med digital teknik av olika slag. Många större globala företag har redan de olika kompetenser som krävs, tack vare de komplexa produkter och lösningar man redan levererar, men för de något mindre företagen kan det vara idé att verka i ekosystem (nätverk/leveranskedjor) av olika slag för att inte behöva diversifiera sig för mycket inom olika teknikområden. Ett tjänsteperspektiv i kombination med tjänster, digital teknik och högkvalitativa produkter ger potentialen att skapa lönsamma affärer och dessutom bli mer miljömässigt hållbar i sin affärsverksamhet.
Att skapa produkter innehållande sensorer av olika slag som gör det möjligt att monitorera driftsförhållande på distans ger potential att skapa tjänster, till exempel kopplade till förlängning av produktens livslängd och förhöjd produktivitet för kunden tack vare ökad produkttillgänglighet. Adderar vi det positiva med att inte behöva skicka en servicetekniker på långa tidsödande och koldioxidskapande resor bidrar vi till bättre hållbarhet ur ett miljömässigt perspektiv. Är produkten dessutom designad modulärt, kan vi nöja oss med att byta specifika delar i en för övrigt funktionell lösning, vilket även det stödjer idéer kring cirkuläritet.
Sammanfattningsvis kan man säga att tjänster och kombinationen med digitalisering blir viktiga ingredienser för den tillverkande industrin i nära framtid och att det finns både risker och möjligheter att beakta. I min forskning, och kommande avhandling kan jag utifrån att studerat internationella produktägande bolag dra slutsatser om att det med stor sannolikhet inte handlar om ”produkter eller tjänster”, ”digitalisering eller inte digitalisering” utan ”både och”. Framgång beror på hur väl företagen kan tillgodogöra sig ny teknik och nya affärsmodeller för marknaden samtidigt som man driver tydliga strategier internt baserat på ett välutvecklat ledarskap och den bas man har i sina högkvalitativa produkter.
JanErik Odhe, doktorand i maskin- och materialteknik
