Förbättrade arbetsmiljöer kan vara en framgångsrik väg att minska sjukskrivningarna i Sverige. Detta bör ses som ett bra alternativ till sänkta ersättningsnivåer och hårdare berättigandekriterier, visar en nyligen publicerad avhandling i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.
Den höga nivån av sjukskrivningar och förtidspensioneringar vi fick uppleva i Sverige under 1990- och 2000-talen är inte hållbara för samhället. Sjukskrivningarna innebär kostsamma produktionsförluster för samhället och på en individnivå riskerar stora grupper att bli marginaliserade på arbetsmarknaden. Sjukskrivningar är både ett folkhälsoproblem och ett samhällsekonomiskt problem.
Ifrån såväl ett mänskligt som ett samhällsekonomiskt perspektiv är det alltså angeläget att öka kunskapen om vad som påverkar individens beteende i fråga om sjukskrivningar och återgång i arbete.
- Avhandlingen visar att vi behöver olika förklaringsmodeller för att öka kunskapen om de olika aspekterna av sjukskrivning: vägen in i sjukfrånvaro, återgång i arbete eller till sjukersättning, säger Lars-Gunnar Engström, doktor i folkhälsovetenskap. Den visar också på att sjukfrånvarobeteende kan påverkas. I mycket beroende på vilken långsiktig väg som väljs för välfärdspolitiken så finns det andra medel än att sänka ersättningsnivåer och skapa striktare berättigandekriterier för ersättningarna. Detta kan vara att verka för förbättringar av arbetsmiljö och rehabiliteringsåtgärder.
Det övergripande syftet med studien är att belysa möjliga avgörande faktorer för att förklara orsakerna till sjukfrånvaro. Tre olika aspekter av sjukskrivning behandlas: faktorer som leder till sjukskrivning, faktorer som motverkar sjukskrivning och faktorer som leder till att arbetsförmågan återfås och sedan återgång i arbete. Detta görs utifrån en referensram innefattande relativt breda definitioner av områdena arbets-, medicinskt- och socialförsäkringsrelaterade faktorer.
Resultaten från studien visar att såväl kortsiktiga som långsiktiga ekonomiska incitament har betydelse för utfallet av en sjukskrivning genom interaktion mellan olika socialförsäkringssystem. Faktorer vilka tolkades som jobb-kontroll motverkade korttidsfrånvaro. Känsla av sammanhang befanns påverka arbetsnärvaro för kvinnor. Vidare visade sig arbetsmiljöfaktorer som spända arbetssituationer, arbetstillfredsställelse och fysisk arbetsmiljö var viktiga faktorer för att förklara sjukfrånvaro. Resultaten från studien tyder på att arbetslivsinriktad rehabilitering är ett potentiellt effektivt instrument för att förbättra individens arbetsförmåga och möjligheter att komma tillbaka till arbete igen.
