Sedan början av 90-talet har flera svenska lärosäten erbjudit basårsutbildningar som en inkörsport till ingenjörsutbildningar. En möjlighet för de som behöver komplettera behörighet men också för de som vill fördjupa sina kunskaper inför val av ingenjörsprogram. Nätverket för svenska lärosäten vilka erbjuder basårsutbildningar träffades under ett par dagar på Karlstads universitet för att diskutera gemensamma problem och möjligheter.
- Det här nätverket har funnits i flera år nu och i år var vi på Karlstads universitet värdar, säger Morgan Leander, universitetsadjunkt i fysik. Nätverket samlar representanter från 15 lärosäten och vid årets sammankomst var vi drygt 50 personer.
Basåret har visat sig vara en mycket bra möjlighet för att sedan kunna fortsätta på något ingenjörsprogram. När man ser på genomströmning så klarar sig de studenter som gått basåret bättre än de som kommer direkt från gymnasiet. Det fungerar också som en bra introduktion till högskolestudier för den som är osäker på vilken utbildning man vill gå.
- Vi ser att de som gått basåren på landets lärosäten, har mycket goda möjligheter att klara av de fortsatta studierna, säger Morgan Leander. Ett annat syfte med basårsutbildningen är också att vi behöver fler studenter till ingenjörsprogrammen och då är det här ett sätt att få prova på om studierna passar, det kan ju upplevas som ett stort beslut att börja på ett femårigt civilingenjörsprogram. Vid årets nätverksträff pratade vi både om problem med genomströmning i de ganska krävande studierna på ingenjörsprogrammen och även om behovet att locka fler sökande. Situationen ser väldigt likartad ut vid landets lärosäten i de här avseendena. Andra frågor vi hade på agendan var till exempel bedömningsgrunder och examinationsmoment. Naturligtvis var även pandemin uppe för diskussioner.
Presentation av Karlstads universitet och regionen
Deltagarna bjöds även på korta föreläsningar, Ellen Moons, professor i fysik, talade om solcellsforskningen och Max Hansson, universitetsadjunkt i risk- och miljöstudier, talade om klimatmålen 2030. Dessutom fick man en guidad visning på Lerinmuseet och därefter en vegetarisk måltid på Matbruket.
- Deltagarna var mycket uppskattande över utflykten till Sandgrundudden, säger Morgan Leander. Vår tanke med arrangemanget var att ha hållbarhetstemat som en röd tråd.
