Ge barn i förskolan en framträdande roll när nyanlända barn ska tas emot. Då kan vi få en förskola där alla - oavsett kulturell eller etnisk bakgrund - har möjlighet att bli inkluderade. Det visar en licentiatavhandling från Karlstads universitet.
Barn som nyligen kommit till Sverige kombinerar det verbala språket med kroppsspråket. Det märks bland annat på förskolan där de skuggar sina kamrater och endast med någon sekunds fördröjning repeterar deras verbala och kroppsliga handlingar.
- Mer erfarna barn visar de nyanlända hur man leker, samspelar, pratar och lär i deras förskola. Studien visar också hur de kommunikativa redskapen går från en kroppslig form till en mer verbal form på fem månader, säger Ellinor Skaremyr, som arbetar som förskollärare och deltar i forskarskolan Ämnesdidaktik i mångfaldens förskola.
Barn lär på olika sätt
Idag har mer än en femtedel av alla inskrivna barn i förskolan annat modersmål än svenska och det saknas forskning om de nyanlända barnens sociala samspel i förskolan. Detta var några av orsakerna till att Ellinor Skaremyr under fem månader följde två nyanlända flickor, en treårig flicka med engelska som förstaspråk och en femårig flicka med persiska som förstaspråk, under deras dagar på förskolan.
- Den engelsktalande flickan skuggar sina kamrater. Endast med någon sekunds fördröjning repeterar hon deras verbala och kroppsliga handlingar för att upprätthålla sitt deltagande i leken eller aktiviteten. Den persisktalande flickan kombinerar kroppsspråk samt ett påhittat språk med de svenska ord hon kan. Att barnen tar sig an uppdraget på så olika sätt gör det möjligt att tänka att detta beteendet är vanligt, barn är olika och kommunicerar på individuella sätt.
Resultatet ger förskollärare en bild av hur det kan gå till när ett barn är ny i det svenska språket och samtidigt ny i förskolan. Att de två flickorna använder så olika strategier indikerar att personal i förskolan behöver vara inkännande för barns olika tillvägagångssätt och kommunikativa förmågor.
- Jag hoppas att min studie kan gynna alla barn som är nya i förskolan, oavsett om de är nya i svenska språket eller inte. De nyanlända barnens förändrade deltagande, från ett mer kroppsligt till ett mer verbalt deltagande, visar att det sker en rad läroprocesser i förskolan och att förskolan har betydelse för nyanlända barns deltagande och lärande i förskolan, säger Ellinor Skaremyr.
