Attityder till betygsättning i gymnasieskolan
2011-04-11Vad kan samhällskunskapslärare ha för inställning till sitt ämne? Till betygsättningen? Och till sitt demokratifostrande uppdrag? I sin licentiatuppsats Samhällsguide, individualist och moderator synliggör Annika Karlsson, doktorand i pedagogiskt arbete, sju samhällskunskapslärares attityder.
Samhällskunskapslärarnas professionella förhållningssätt, i det betygsättningsrelaterade arbetet studeras i studien ur tre olika perspektiv; ämnesdidaktiska, myndighetsutövande och demokratiska förhållningssätt. Annika Karlsson är själv gymnasielärare i samhällskunskap och doktorand vid FLHS, Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap vid Karlstads universitet.
Motstridiga krav vid betygssättning
Studiens resultat stärker bilden av läraryrket som ett komplext yrke där lärare hamnar i olika dilemman när de försöker uppfylla motstridiga krav. I de betygsättningsrelaterade dilemman som framkommer i studien är det i första hand krav från styrdokument, samhällskunskapsämnet och lärares egna övertygelser som blir motstridiga och skapar problem.
- Förvånande nog är såväl dilemmana som de strategier lärarna använder sig av för att hantera dessa snarare av en generell än en ämnesinriktad karaktär, säger Annika Karlsson.
Lärarnas strategier kan sägas spegla deras professionella förhållningssätt till den myndighetsutövning som betygsättningen innebär. Strategierna i studien är oftast ett uttryck för enskilda lärares sätt att hantera en krävande arbetsvardag. Med ett tydligt undantag arbetar också studiens lärare i stor utsträckning ensamma, det vill säga utan kollegial samverkan, med tolkning av styrdokument, planering och bedömning.
Det demokratifostrande uppdraget
Det dominerande ämnesdidaktiska förhållningssättet är istället samhällskunskapsläraren som samhällsguide, som hjälper elever att orientera sig både bland olika åsikter och ute i samhället i stort. Samhällsguiden framhåller också vikten av variation vid bedömning och examination. Bland de examinationsuppgifter studiens lärare använder återfinns flera med en tydlig demokratifostrande karaktär, till exempel att skriva debattartikel. En del av lärarnas strategier för att hantera betygsättningsdilemman är också demokratifostrande genom att de stärker elevens självtilltro, bidrar till att eleven utvecklar sin demokratiska kompetens eller visar på lärares demokratiska arbetssätt. Det dominerande demokratiska förhållningssättet är läraren som moderator.
- Moderatorn försöker få elever politiskt medvetna och samhällsengagerade genom att problematisera och utmana deras åsikter med hjälp av olika inlämnings- eller temauppgifter av samhällsfrågekaraktär, säger Annika Karlsson. Andra vanliga metoder för moderatorn är nyhetsredovisningar och diskussioner.
- Alla de professionella förhållningssätt som synliggörs i studien utgör en grund för yrkesmässig reflektion och diskussion, något som kan bidra till en utvecklad lärarprofessionalism, säger Annika Karlsson. Uppsatsen kan därför fungera som ett reflektions- och diskussionsunderlag bland såväl yrkesverksamma lärare som lärarstudenter.

