Litteraturvetarna Ingrid Mossberg-Schüllerqvist och Christina Olin-Scheller vid Karlstads universitet har beviljats medel från Myndigheten för skolutveckling. De ska jobba med lärarfortbildning på temat "Att utmana och utveckla elevers textförståelse". Bakgrunden är dels högre krav på textförståelse på arbetsmarknaden, dels att pojkar och unga män inte har så stort intresse för högre utbildning.
Myndigheten för skolutveckling erbjuder medel till universiteten för fortbildning av lärare. Bland 44 sökande är Karlstads universitet ett av fem lärosäten som fått sina ansökningar beviljade för att driva ett utvecklingsprojekt kring läsning och textförståelse. I kronor handlar det om cirka 800 000 som de fått i projektbidrag.
Nationella prov och undersökningar (se fotnot) visar på svagheter hos ungdomar när det gäller komplex läsförståelse. Projektet ska arbeta med problemområden kring pojkars bristande intresse för högre studier i vissa regioner. Bland annat så har förändrade villkor på arbetsmarknaden medfört högre krav på att kunna förstå olika texter. Ambitionen är att i samarbete med svensklärare och forskare fördjupa kunskaperna om problemen och aktivt verka för att bryta den negativa trenden.
Med RUC (Regionalt utvecklingscentrum vid Karlstads universitet) som organisatör vill forskarna fördjupa samarbetet med värmländska skolor. Sedan något år finns en temagrupp även vid Högskolan i Gävle där Ingrid Mossberg Schüllerqvist utför en del studier inom projektet.
-Det är viktigt för att stärka relationer mellan skolor och universitet, säger Ingrid Mossberg Schüllerqvist. Myndigheten för skolutveckling kommer att tillverka en broschyr för intresseanmälningar till projekten, både vårt och andras. Vi har också inlett diskussioner om framtida möjliga samarbeten inom projektet med Dramatiska institutet, som också fick projekt beviljade.
Målgruppen för projektet är lärare i svenska och forskarna utgår från en kurs i Lärarlyftet. De kommer att ansvara för tre lärargrupper. Dessa lärare är verksamma bland elever från år fyra upp till gymnasiet.
Deltagarna kommer att utgå från en teori eller ett tema och diskutera hur det går att pröva dessa i praktiken och hur man gör i klassrummet. Metoden som används heter Learning Studies. Momenten består av observation, dokumentation och diskussion. Efter observationerna i klassrummen analyserar deltagarna vad som hände och förhåller sig till metoden, och väljer därefter ifall de vill gå vidare eller pröva något annat.
- Inom humaniora är vi förmodligen först i Sverige med att använda och utveckla denna metod, berättar Christina Olin-Scheller.
Sammantaget planeras detta projekt att resultera i en vinna-vinna-situation. Christina Olin-Scheller och Ingrid Mossberg Schüllerqvist förväntar sig att eleverna får lära sig mer och utvecklas bättre, att de deltagande lärarna får ämnesdidaktisk fortbildning och nya redskap att arbeta med, samt att Karlstads universitet får in en mängd material som blir av stor betydelse för kommande lärarforskning.
Projektet startar under 2008. När projektet är avslutat kommer arbetet att sammanfattas i en bok.
Fotnot: En av de undersökningar där detta framkommit är PISA (Programme for International Student Assessment) som är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. (enligt www.skolverket.se)
