Den svenska skolan har ett uppdrag att göra eleverna till demokratiska medborgare. Hur gör man det och i vilken grad lyckas skolan med uppdraget? En nyligen publicerad avhandling i statsvetenskap försöker ge svar.
- Avhandlingen utgår från grundfrågan om skolan via undervisning kan påverka elevers demokratiska förhållningssätt, säger Anders Broman, doktor i statsvetenskap. Avhandlingens grundläggande slutsats är att undervisning om politik och demokrati förväntas ha en begränsad påverkan på gymnasieelevers demokratiska orientering.
Den svenska skolan har ett tydligt uppdrag att bidra till fostran av demokratiska medborgare. Undervisningen om politik och demokrati i gymnasieskolan har förutsättningar för att vara en viktig del i denna demokratiska fostran. Målet att fostra demokrater finns utskrivet både i läroplanen för gymnasiet och för ämnet samhällskunskap. Dessutom är gymnasieeleverna i en ålder som ofta anses vara avgörande när människan skaffar sig grundläggande politiska förhållningssätt. Så hur fungerar dessa goda förutsättningar i praktiken, hur påverkas elevernas demokratiska förhållningssätt under en gymnasiekurs i samhällskunskap? Och vilken bild ger resultatet om skolans påverkan på eleverna av den politiska och demokratiska socialisationsprocessen?
Studien genomfördes genom en panelstudie där elever som läste samhällskunskap A under ett år svarade på en enkätundersökning om politik och demokrati före och efter att de läst denna kurs. Dessutom intervjuades elevernas lärare om sina uppfattningar om och inställning till skolans demokratiska uppdrag. Utifrån analysen framkom en bild där skolan via den aktuella undervisningen inte har en generell påverkan på elevernas demokratiska förhållningssätt. Men vid vissa situationer, för vissa förhållningssätt och för vissa individer visar sig skolan kunna påverka. Det svåra är att se tydliga mönster i när skolan har sådan betydelse. Tillsammans stöder resultaten synen på den politiska och demokratiska socialisationsprocessen som komplex där ungdomarna visserligen har en hög grad av anslutning till grundläggande demokratiska principer men där gymnasieskolan snarast verkar bidra till politikens individualisering.
