Beredskapsfrågor står högt upp på samhällsagendan. Vid ett seminarium som arrangerades av CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, fick deltagarna ta del av tre olika perspektiv på beredskap genom processen kring återetableringen av regementet i Kristinehamn, krisberedskap i ett regionalt utvecklingsperspektiv och beredskapens fysiska kulturarv.
– Vi befinner oss i en tid då beredskapsfrågor tar stor plats både på den politiska och den samhälleliga agendan, säger Moa Tunström, universitetslektor i kulturgeografi och föreståndare för CRS. Och beredskap är också ett rumsligt projekt. Det tar plats i våra städer och på landsbygden i form av försvarsanläggningar, beredskapslager och trygghetspunkter.
Förste talare vid seminariet var Kalle Alexandersson, planeringschef i Kristinehamns kommun, som talade om återetableringen av regementet i Kristinehamn och hur det är att utveckla staden i samverkan med Försvarsmakten.
– Hela planeringsprocessen har präglats av ett kontinuerligt samverkansarbete med Försvarsmakten, Fortifikationsverket och regionen, säger Kalle Alexandersson. Under inledningen av planeringsarbetet byttes lokaliseringsområde, så det var en utmaning eftersom detaljplanen måste vara klar 2025 för att det nya regementet ska stå klart 2030. Lokaliseringen i vår kommun är naturligtvis viktig nu när vi är med i Nato, Kristinehamn kommer att vara en av noderna och vi fortsätter nu arbetet med logistikutveckling.
Näste talare var Tommy Sjöling, Länsstyrelsen Värmland, som i sitt anförande satte in krisberedskap i ett regionalt utvecklingsperspektiv genom fokus på så kallade SOT-punkter, det vill säga service- och trygghetspunkter. En SOT-punkt ska kunna ge service i fem delar; livsmedel, drivmedel, post, apotek samt grundläggande betaltjänster. Funktionernas lägstanivå definieras som en dagligvarubutik, en drivmedelsanläggning i butikens närhet, en informationspunkt för kommunen till boende och tillgång till reservkraft. Lanthandeln och bensinmacken på landsbygden är alltså på samma gång nödvändig lokal service och en nod i samhällets civila krisberedskap.
Seminariets siste talare var Fredrik Krohn Andersson, docent i konstvetenskap och lektor i kulturstudier vid Karlstads universitet, som berättade om sin forskning om beredskapens fysiska kulturarv och hur det förhåller sig till sin samtid.
– Sedan andra världskrigets slut har man sett hur försvarsanläggningar ibland kan få en ny användning, till exempel Bungenäs på Gotland som nu är ett fritidshusområde, säger Fredrik Krohn Andersson. Kulturarvet kan också få en säkerhetspolitisk uppgift och det är intressant att följa hur det mobiliseras i beredskapsarbetet.
I samma landskap - en serie mötesplatser om Värmland
”I samma landskap" är en seminarieserie med ambitionen att fördjupa forskningens och praktikens perspektiv på Värmland som plats, och beröra teman som aktualiserats till exempel i och med den regionala utvecklingsstrategin, Värmlandsstrategin, och som rör hållbarhet, omställning och regional utveckling. I samverkan med Länsstyrelsen och Region Värmland bjuder CRS vid Karlstads universitet in till evenemang där forskningens och forskarnas perspektiv möter regionala aktörers erfarenheter.
