I slutet av året presenteras nya Pisaresultat. I Sverige handlar kampen om hur kunskapsresultaten ska höjas, i Finland om hur man ska behålla det goda resultatet.
- Den svenska skolan är mycket bättre än sitt rykte. Men Sverige går i fel riktning och måste fatta riktigt kloka beslut nu, säger Torbjörn Sandén, direktör för Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, vid ett besök på Karlstads universitet.
Sedan de första Pisaresultaten presenterades i början av 2000-talet har Finland legat i topp. När de senaste resultaten kom 2013 hade Finland halkat ner något, men ligger fortfarande på en tredjeplats. För Sveriges del har resultaten stadigt försämrats. 2009 hamnade resultatet nära OECD-snittet. 2013 kom det stora raset. Sverige hamnade bland de länder som presterade allra sämst. Alla svenska elever har blivit sämre, både hög- och lågpresterare.
- Efter 1970 har Sverige och Finland gått olika vägar. Vi har fokuserat på tillit och förtroende som byggelement. Lärarna i Finland har en stor professionell frihet när det gäller undervisningsmetoder och material. Här förekommer inga externa granskningar och utvärderingar. För mycket övervakning och kontroll är en farlig väg att gå. I Finland litar man på skolan och man litar på lärarna. Sverige är på väg mot ett liknande kontrollsystem som i England, här lyser varningssignaler. I Finland har vi även satsat på att alla skolor ska vara så lika varandra som möjligt.
Skolan inte politisk kontroversiell
Få ämnen är så heta i den svenska politiska debatten som skolan. Tillsammans med vård och omsorg kan det vara frågor som avgör svenska val. I Finland har valet nyligen avslutats och partierna håller på att bilda regering. Men att politikerna skulle blanda sig i skola och lärarutbildning har varit uteslutet.
- Skolan har knappt diskuterats i valrörelsen eller i andra politiska sammanhang. Frågan är inte alls politiskt kontroversiell, oberoende av politiskt parti har det rått konsensus. Den senaste tiden har jag dock sett tecken på en vilja att börja experimentera. Det är lite oroväckande.
"Finland är inget föredöme - skolframgångarna feltolkas"
Några dagar innan Torbjörn Sandén besökte Karlstads universitet publicerade DN en debattartikel där forskaren Gabriel Heller Sahlgren ifrågasätter det finska skolundret. Gabriel Heller Sahlgren menar att de finska skolframgångarna feltolkas, eller rättare sagt antagandet om att de är politiskt betingade.
- Jag läste artikeln flera gånger och delar många av Gabriels tankar och också hans framtida farhågor om det finska skolväsendet. De senaste årens trendiga omställningar i finsk pedagogik utgör definitivt ett hot mot den långsamhet och långsiktighet som hittills präglat den finska skolan. Däremot är jag inte beredd att överge tanken om att lärarutbildningens utformning, lärarens autonomi och avsaknaden av skolinspektion och nationella prov hittills haft betydelse. Också det faktum att Finland undgått Sveriges parallellsystem med friskolor bedömer jag är till Finlands fördel, säger Torbjörn Sandén.
Fakta
Torbjörn Sandéns föreläsning "Lärarskap och ledarskap i finsk skola - tillit under press" presenterades av Rektorsutbildningen och Regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid Karlstads universitet. Syftet var att utifrån ett finländskt, men också nordiskt, perspektiv ge en bild av vad som händer i skolan och hur lärar- och ledarrollen finner sin roll i detta. Föreläsningen visade också på trender i finländsk skolutveckling. Inbjudna var lärare och rektorer från de värmländska kommunerna samt lärare från Karlstads universitet.
