Berätta lite kort om din bakgrund
- Jag fick min akademiska inskolning inom medievetenskap och blev förra året professor i designteori vid Burg Giebichenstein Kunsthochschule Halle i Tyskland. Innan dess jobbade jag som vetenskaplig koordinator vid forskarskolan ”Locating Media” vid universitet i Siegen, som fokuserade mycket på forskning kring plats- och situationsspecifika mediaprocesser genom att använda plats- och situationsspecifika metoder. Så mitt karriärbyte blev större än jag väntade mig. Vid en första anblick verkade designteori snarlikt medieteori, men det visade sig att det skiljde sig åt ganska ordentligt. Jag var van vid att fundera över ett fenomen, göra efterforskningar och sedan skriva om det. Nu, däremot, finns det vissa förväntningar på att teorin ska omsättas i praktik.
Hur kom du in på geomedia som ämnesområde?
- Det var mot slutet av mina mediestudier vid universitetet i Siegen. Det fullständiga namnet på den numera nedlagda utbildningen kan översättas till ”Mediaplanering, utveckling och konsultarbete”. A salig blandning eller, för att uttrycka det mer akademiskt, en mångvetenskaplig utbildning som lånade delar från medievetenskap, sociologi, pedagogik, historia, politik, kulturstudier och kombinerade det med medieekonomi. Som en del av min examen i medie- och kulturvetenskap läste jag en kurs om ”spatial turn” i medievetenskap, samt teorier om rumslighet. Jag blev helt uppslukad. Vi läste texter om rumslighet och plats, skrivna av filosofer, kulturgeografer och sociologer. Att överföra de här idéerna till spörsmål relaterade till mediespecificitet och medieanvändning var så spännande att jag skrev min avhandling om platsbaserade sociala nätverk och georegistrering av media på internet. På den tiden hade inte mobiltelefoner inbyggda GPS-funktioner så det här var något relativt nytt. Men internet blev allt mer knutet till geografiska platser, folk började lägga till geografiska koordinater till sina fotografier, och neogeografin etablerades i praktiken. Det var fascinerande, för enligt min uppfattning har medievetenskap alltid sett rumslighet som en försumbar analytisk variabel, eftersom media och teknologi är ett sätt att enkelt överbrygga geografiska avstånd. Lyckligtvis kunde jag sedan fortsätta på den inslagna banan efter examen med ett doktorandprojekt på en nyetablerad forskarskola. Alla doktorander vid "Locating Media/Situated Media" jobbade med frågor som rör media och rumslighet, antingen med fokus på medias platser eller media på olika platser, och vi försökte alla hitta fungerande metoder för att bedriva plats- och situationsbaserad forskning.
Varför är geomedia ett intressant forskningsområde?
- Det är intressant eftersom media inte bara är ett sätt att gestalta geografiska platser på det vis som användandet av termen inom området geografi gör gällande. Geomedia handlar om att genomskära och skärskåda rummet på olika nivåer. Mediesammansättningar spänner över sina egna rum och skapar hybridplatser som förändrar både vår syn på och vårt sätt att agera i rummen. Att undersöka de här processerna och de förändrade maktrelationerna som ibland uppstår i den här blandningen är oerhört intressant och jag är glad att geomedia sätter prägel på det här området. Geomedia är också en bra allmän term som kan inbegripa extremt spännande tvärvetenskapliga saker. Vi har nyligen startat en arbetsgrupp för mediegeografi, där vi också främst arbetar med geomediakoncept. Tanken är att skapa en plattform där folk från medie- och kommunikationsvetenskap, design, antropologi, kulturgeografi och naturvetenskapliga ämnen kommer samman. Det trevliga är att så många ämnen återigen ägnar sig åt rumsliga frågeställningar och utbyter tankar för att få olika perspektiv. Geomedia är en helt enkelt en fantastisk utgångspunkt för detta.
Berätta om ditt senaste forskningsprojekt
- Min relation till forskning har genomgått en förändring. På konstskolan där jag jobbar möter jag studenter som kommer från tillämpade, praktiska ämnen som mode- och textildesign, industri- och produktdesign, samt från digital media-design. Huvuddelen av min tjänst ägnar jag åt undervisning, men till skillnad från undervisning på institutionen för medievetenskap så handlar det till stor del om projektbaserad undervisning. Det innebär att jag måste koppla samman teori och forskning med kreativt, praktiskt arbete, vilket till stor del sker tillsammans med studenterna. Alltså kan man säga att den praktiknära forskningens möjligheter och svårigheter är ett forskningsområde för mig just nu. Jag försöker också kombinera frågeställningar rörande rumslighet och plats med design. Föregående terminer har vi börjat interagera mer intensivt med vår omedelbara omgivning, med ett särskilt fokus på de strukturella förändringarna som det omgivande industrilandskapet har formats av storskalig gruvverksamhet och enorma kemikaliefabriker. Hur hanterade människor nedläggningar av industrin och efterföljande avbefolkning? Hur får man en sådan transformation att bli framgångsrik? Frågor som rör hur livet kommer att se ut i en fossilfri framtid och hur en önskvärd framtid kan tänkas se ut spelar också in här. Kopplat till detta experimenterar vi med olika sätt att generera och överföra kunskap. Jag jobbar också på mindre projekt så som ett register över ”icke-platser” i Halle, där vi har dokumenterat och kartlagt olika platser runt om i staden.
Utöver detta ligger mitt personliga forskningsintresse mest inom området digitala mediepraktiker. Just nu arbetar jag med ”taggandets” historia och samtid, vilket från början var en geomedia-praktik som växt ut till en av grundvalarna för vår hantering av och tillgång till data och information online. Det finns flera frågeställningar här, inte minst efter de senaste landvinningarna inom AI: Hur mycket av den osynliga människoskapade datan är faktiskt dold i de här nya världarna och universumen av bild och text? Vilka perspektiv (re)produceras och förstärks av de här systemen? Apropå AI: En annan stor fråga just är naturligtvis vilka destruktiva effekter AI kommer att ha på kreativa industrier och om AI kan integreras i designprocesser på ett meningsfullt och hållbart sätt.
Vilka förväntningar har du på din sejour som gästande professor på Karlstads universitet?
- Först och främst vill jag säga att jag är väldigt glad över att besöka Karlstads universitet! Jag besökte Karlstad för geomediakonferensen 2019 och jag ser fram emot att träffa all fantastisk personal på Centrum för geomediastudier igen, så att vi kan återuppta våra samtal. Jag är naturligtvis ivrig att träffa nya människor och få nya perspektiv på och förhållningssätt till geomedia, för att fortsätta vidareutveckla ämnet. Jag tror att utbytet av kunskap och idéer kommer att vara värdefullt, samt att det kommer att leda till nya möjligheter till samarbete.
