Allergiforskare vill följa nyfödda

Forskaren Carl-Gustaf Bornehag vid Karlstads universitet och hans forskargrupp har funnit ett tydligt samband mellan mjukgörare i plast och astma och allergi hos barn. Två källor till mjukgörare i inomhusmiljön är plastmattor och vinyltapeter.
Forskargruppen följer sedan fem år en grupp värmländska barn i studien Bostad-Barn-Hälsa. Nu vill forskarna utvidga studien och följa en grupp nyfödda barn i Värmland. Syftet är att få svar på vad det är som gör att så många barn i Sverige utvecklar allergi och astma.

I studien Bostad-Barn-Hälsa genomfördes år 2000 en enkätundersökning riktad till alla barn i Värmland, drygt 14 000. 79 procent svarade. Av dessa valdes 198 barn med allergiska besvär och 202 barn utan allergier ut för fördjupade undersökningar. Barnen läkarundersöktes och bostäderna besiktades. Man tittade på byggmaterial, byggkonstruktion och ventilation. Damm- och luftprover togs.

I en nyligen publicerad studie visar forskarna att det finns ett starkt samband mellan mängden mjukgörare i sovrumsdammet och allergiska besvär hos barn.

- Resultaten har ifrågasatts, främst av industrin. Man har bland annat sagt att familjer med allergiska barn skulle ha rivit ut heltäckningsmattor och ersatt dem med plastmattor. Barnen skulle alltså redan vara allergiska, innan PVC-mattorna lades in. Men det stämmer inte, här i Sverige åkte heltäckningsmattorna ut för 20 år sedan, långt innan dessa barn var födda, säger docent Carl-Gustaf Bornehag.

I en ny studie har forskarna undersökt vilka byggnadsfaktorer som samvarierar med mängden mjukgörare i barnens sovrumsdamm. Studien har framförallt inriktats på BBzP, butyl benzyl phthalate, och DEHP, di(2-ethylhexyl) phthalate, eftersom dessa ämnen samvarierade med hälsobesvär. Både BBzP och DEHP var starkt kopplade till mängden PVC-mattor och vinyltapeter i bostaden.

- Ju fler rum med plastmattor, desto högre koncentration av mjukgörare i dammet. Men även i byggnader utan PVC-golvmattor och utan vinyltapeter på väggar kunde vi hitta både BBzP och DEHP, men då i betydligt lägre koncentrationer. Detta tyder på att det måste finnas en rad andra produkter som också avger mjukgörare till inomhusmiljön, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Det kan till exempel vara vanliga konsumtionsprodukter som leksaker, rengöringsmedel, hygienartiklar och förpackningar.

- Vi kan inte säga med säkerhet att mjukgörare orsakar allergi, men vi ser ett tydligt samband mellan mjukgörare i inomhusmiljön och barn med allergiska besvär.

För att få mer kunskap om detta angelägna område vill forskarna nu gå vidare med ytterligare en delstudie. De vill följa nyfödda barn i Värmland på samma sätt som man studerar värmländska barn i förskoleåldern.
- Vi vill gärna följa barnen från början, innan någon har utvecklat allergi eller astma. Just nu sitter vi och planerar för studien, säger Carl-Gustaf Bornehag.

När studien är klar att dras igång får nyblivna föräldrar en förfrågan om de vill delta.

Carl-Gustaf Bornehag är docent i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet samt även knuten till Danmarks Tekniska Universitet och Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.

Forskningen finansieras av Formas, Vårdalstiftelsen - stiftelsen för vård och allergiforskning, Astma- och allergiförbundet samt Cancer- och allergifonden.
Forskningsrönen kring bostadsfaktorer, inomhusmiljö och barns allergiska besvär finns publicerade i bland annat den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives (EHP)
Environmental Health Perspectives

Studien heter DBH Damp Buildings and Health, en kohortstudie av värmländska förskolebarn, deras allergier och sjukdomens beroende av innemiljön.