Sveriges universitet och högskolor har enats om hur nya resurser för forskning ska fördelas. De sänder ett tydligt budskap till regeringen inför den forskningspolitiska propositionen 2004.
Det politiska målet är att varannan svensk i ungdomskullarna som lämnar gymnasiet ska erbjudas en akademisk grundutbildning. Sveriges universitet och högskolor får en allt större uppgift i att tillgodose behovet av grundutbildning. Samtidigt måste de också satsa på internationellt konkurrenskraftig forskning, bland annat för att främja landets ekonomiska utveckling.
Rektor Christina Ullenius är ordförande i Sveriges Universitets och Högskoleförbund, SUHF, och hon betonar det viktiga i att samtliga lärosäten nu står enade i frågan hur de statliga forskningsmedlen bör fördelas.
Enligt SUHF:s förslag bör en tredjedel av medlen gå direkt till lärosätena och kopplas till antalet helårsstudenter i grundutbildningen. Den resursen skulle förstärka grundutbildningens vetenskapliga bas och garantera lärarna ett visst utrymme för forskning.
De resterande två tredjedelarna skulle gå till forskningsprogram. En del skulle fördelas som rekryteringsprogram på lärosätena i proportion till de bidrag de fått från forskningsråd med kollegial granskning de senaste tre åren.
Den sista tredjedelen skulle fördelas direkt till lärosätena i konkurrens efter kvalitetsgranskning av forskningsprofilerna, utförd av internationella kollegor.
SUHF tror att den här modellen kan skapa utrymme för spets inom forskningen samtidigt som den förstärker grundutbildningens koppling till forskningen.
Förbundet har räknat ut att det krävs en årlig förstärkning på tre miljarder kronor av forskningsbudgeten för att garantera kvaliteten. Resursförstärkning är också viktig för att bidra till ekonomisk tillväxt och fler innovationer, påpekar SUHF.
