Äldreforskning vid Karlstads universitet
2010-04-28De äldre blir fler och fler, äldregruppen kommer att öka i Sverige från dagens 1,6 miljoner personer till 1,9 miljoner år 2018. Det ställer krav på både forskningen och vården.
Karlstads universitet arrangerade en temadag om hälsa och välfärd för äldre den 21 april. Syftet med temadagen var att presentera den omfattande forskning om äldres hälsa som bedrivs i många olika ämnen vid universitetet.
Vid Karlstads universitet pågår omfattande forskning om olika aspekter av hälsa och välfärd för äldre. Fou Välfärd Värmland, Avdelningen för omvårdnad och Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, arrangerade därför temadagen. Under dagen presenterades forskning utifrån perspektiven brukare/patient, anhörig, vårdgivare och samhälle.
Ägget var alldeles fullsatt med åhörare från framförallt äldreomsorgen i de värmländska kommunerna. Varje föreläsare hade femton minuter på sig att presentera sitt forskningsområde och därefter fem minuter för frågor, och det märktes på frågorna att det var ett insatt auditorium på plats.
Program med bredd
De föreläsningar med patientens eller brukarens perspektiv handlade om äldres säkerhet, hur smärta påverkar äldre personers hälsa och sociala liv samt livskvalitet kopplat till den orala hälsan. Ämnen med vårdgivares eller anhörigperspektiv var motivation till frakturprevention, tidig upptäckt av demenssjukdom, brukarinflytande i äldreomsorgen med mera.
Tommy Rosenberg, föreståndare för Kunskapscentret för äldres säkerhet Karlstad, talade om de framtida utmaningar som samhället har att möta.
- De äldre blir fler och fler, äldregruppen kommer att öka i Sverige från dagens 1,6 miljoner personer till 1,9 miljoner år 2018, säger Tommy Rosenberg. Det går en äldrevåg över hela Europa där de personer som är över 65 år ökar. Detta ställer krav på både forskningen och vården. Skador och då framförallt fallskador fortsätter öka i de högre åldrarna.
Clary Krekula, universitetslektor i social omsorgsvetenskap, talade om ålderskodning.
- Både inom forskning och vård behöver vi dela upp gruppen äldre i flera undergrupper, säger Clary Krekula. Det väldigt stor skillnad på 65-åringen och 90-åringen, de har olika behov och förutsättningar. Är man inte medveten om det skapar man begränsningar för de äldre, inte minst inom skapandet av nya äldrebostäder. Med större hänsyn tagen till äldregruppens undergrupper kan istället möjlighet skapas som gör att olika gruppers möjligheter tillvaratas. 65-åringar kanske gärna vill delta i skötsel av hus och trädgård medan 90-åringar behöver mer hjälp i sin dagliga tillvaro. En omsorg av hög kvalitet kan inte enbart baseras på föreställningar om hur äldre är eftersom det osynliggör villkoren för grupper av äldre.



