Akademisk pensionär med ett starkt samhällsintresse
2021-11-26Jan Ch Karlsson är tidigare professor i sociologi vid Handelshögskolan. Som pensionär brinner intresset för arbetslivsfrågor dock lika kraftfullt.
- Forskningen behöver mer än någonsin påpeka hur det faktiskt ser ut för anställda idag, säger Jan Ch Karlsson.
Att påta i trädgården eller liknande är inget för tidigare professorn Jan Ch Karlsson. Den akademiska nyfikenheten är fortsatt intakt och vid tangentbordet författar Jan Ch Karlsson både artiklar och böcker.
- Jag är fortfarande nyfiken på samhällsfrågor och hur arbetslivet ser ut och så länge som tidigare kollegor hör av sig och vill att jag ska skriva med dem så gör jag gärna det. Jag har även en del egna idéer. Rent praktiskt så försöker jag lägga upp det så att jag skriver på förmiddagarna och är pensionär resten av dagen.
Tillsammans med en skotsk kollega har Jan Ch Karlsson nyss fått en artikel antagen till den förmodligen mest prestigefyllda tidskriften inom arbetslivsforskningens område, ”Work, Employment and Society”.
- Vi har nyss skrivit kontrakt med Cambridge University Press på en bok på samma tema. Så det närmaste året är akademiskt utstakat.
Tio år innan Jan Ch Karlsson pensionerades var flexibilitet ett modeord bland företag på arbetsmarknaden. Allt skulle vara flexibelt. Med en stor undersökning visade Jan Ch Karlsson att bara fyra procent av alla företag i Sverige kunde klassas som flexibla enligt den viktigaste teorin. En låg siffra som också fick en del kritik för att studien ansågs vara genomförd för tidigt.
- Efter tio år tänkte jag att det vore bra att göra om studien för att se vad som hade hänt, förklarar Jan Ch Karlsson. Det visade sig att det fortfarande var fyra procent. Jag hade visserligen alltid varit misstänksam men att det inte hade hänt någonting var enormt överraskande. Att det skulle vara så mycket tomt prat hade jag inte räknat med.
Intresset för att se vad en studie skulle visa 2021 finns men resurserna som pensionär är begränsade. Att få tillgång till data utan forskningsanslag är svårt. Idag finns det andra modeller för hur organisationer skall se ut och med det har nya frågor som intresserar Jan Ch Karlsson fötts.
- Frågan om i vilken mån lönearbete eller en anställning kan ge en mening till människor har varit en jättestor fråga inom arbetslivsforskning i över hundra år. Tillsammans med min skotske kollega har jag samlat ihop den samhällsvetenskapliga debatt som har varit och försökt visa vad den pekar på. Vad folk lägger för mening i sitt arbete.
Ett annat område som intresserar Jan Ch Karlsson är utvecklingen av anställdas arbetsvillkor som tack vare den utbredda gig-ekonomin har gått åt helt fel håll.
- Villkoren har blivit enormt försämrade. Man ringer in arbetskraft vid behov vilket är en utveckling som gör att vi är tillbaka till 30-talet i vissa delar av arbetsmarknaden. Att kartlägga det området ser jag som en av de viktigaste forskningsuppgifterna. Det som arbetslivsforskare kan göra är att genomföra kartläggningar och peka på vad som faktiskt sker. Forskningen som bedrivs är bra, men jag skulle gärna se att det görs mer. Arbetslöshet är också ett viktigt forskningsområde. I synnerhet är ungdomsarbetslöshet ett gissel.