Forskarna Sebastian Herold, Evelina Landstedt och Filip Högberg verkar vanligtvis inom tre helt olika områden. I projektet Ungdomsresan sammanflätas deras olika forskningsområden med syftet att stödet till unga med psykisk ohälsa i Värmland ska förbättras med hjälp av artificiell intelligens.
Evelina Landstedt forskar om socialt arbete och folkhälsa, Sebastian Herold forskar kring datavetenskap och mjukvaruutveckling och Filip Högberg är doktorand inom maskin- och materialteknik. Projektet Ungdomsresan görs i samarbete med Region Värmland och värmländska kommuner. Forskarna vill undersöka möjligheter med om AI faktiskt kan förbättra samverkan mellan olika verksamheter och underlätta tidig upptäckt i kommuners digitala system.
– Barn och ungas mentala hälsa kan ibland kräva att olika instanser arbetar tillsammans och det är inte alltid som det fungerar. Det är en utmaning för familjer att navigera i ett system där saker och ting kanske inte alltid är helt i synk eller välkoordinerade och där de kommer att behöva upprepa sin historia gång på gång, säger Evelina Landstedt.
Sebastian Herold håller med och ser även problemet från en annan synvinkel:
– Vi ser ju problemet från ett tekniskt perspektiv. Informationsdelningen kanske inte alltid fungerar optimalt så vi behöver göra saker mer användarvänliga och minska arbetsbelastningen för personalen. Arbetet är helt och hållet behovsstyrt och att öka medvetenheten kring vad artificiell intelligens kan göra för dem är A och O. Vi kan inte lösa psykisk ohälsa men vi kan lösa problem som finns med strukturer och digitalisering, säger han.
Projektägarna består av värmländska kommuner som alla kommer att få stöd från forskningen som bedrivs. Just nu pågår förstudien där forskarna jobbar med att utforska vilka utmaningar som kommunerna ser att AI kan stötta dem i att hantera, vilka data som kan inkluderas i en AI-lösning och vad en sådan kan och inte kan göra.
– Artificiell Intelligens kan upptäcka var behovet är som störst och det kommer sedan att kunna ge oss en indikation på vad som går att göra i det skedet. Tanken är inte att vi ska ersätta människor eller automatisera allt som görs. Det är snarare så att vi ska hitta lösningar och göra saker smidigare, enklare och minimera onödigt komplicerade procedurer, säger Sebastian Herold.
Behov av snabbare digitalisering inom offentlig sektor
Det digitala arbetet inom de deltagande kommunerna ska ses över för att lätta på utmaningar för personal och bidra till bättre arbetsflöden. Sebastian Herold menar att IT-branschen ständigt utvecklar området och befinner sig i framkant, men ser att offentlig sektor ligger efter:
– Inom offentlig sektor så skulle man kunna arbeta mer med att automatisera och effektivisera saker med hjälp av AI. De behöver anpassa sig lite snabbare än vad IT-företagen gör men så ser det inte ut i dagsläget. Istället är det IT och tech-företagen som driver den här utvecklingen, viket är synd. Digitalisering och personlig sjukvård behöver inte vara motsatser utan bör gå hand i hand, säger han.
Filip Högberg som vikarierar för forskaren Alexander Sukhov, betonar att arbetet påverkas av lagar och regler kring vad som faktiskt är möjligt att dela:
– Jag ser över vad som faktiskt är möjligt och vilken information som kan delas, mycket är det ju restriktioner kring så det behöver vi anpassa oss efter, säger han.
– Inom vård för psykisk hälsa är det viktigt att flera olika organisationer ska kunna samverka och samarbeta. AI handlar om att automatisera och vi hoppas att det här projektet leder till att vi finner fler upptäckter som vi kan forska vidare på, avslutar Evelina Landstedt.
