Kan lärare leda skolan mot utveckling? Lagerlöfsalen på Karlstads universitet var välfylld när ett 30-tal kommuner träffades för att ta del av resultatet av det kommunfinansierade forskningsprojektet Förändringsagenter för skolutveckling.
Forskningsprojektet har genomförts 2009-2011 i kommunerna Hagfors, Årjäng och Järfälla. Projektet har undersökt hur lärare i rollen som förändringsagenter eller utvecklingsledare kan driva frågor i skolutveckling. Studien har följt hur ett ledarskap kan organiseras på skolor för att främja lärares och förskollärares lärande så att barnens och elevernas lärmiljö stärks. Initiativet till projektet togs av Hagfors kommun som ville ha forskningsstöd för sina idéer kring skoltutveckling. Forskaren Ulf Blossing som då var verksam vid Karlstads universitet, bland annat på Rektorsutbildningen, kontaktades. Numera arbetar Ulf Blossing vid Göteborgs universitet men presentationen av projektets resultat förlades till Karlstad eftersom två av de kommuner som medverkat ligger i Värmland.
- Ulf Blossings studie visar att förändringsagenterna har fått möjlighet och utrymme att driva frågor i skolutveckling i de aktuella kommunerna, säger Erik Groth, utbildningsledare vid Rektorsutbildningen. De har utvecklats i sina roller som lärledare, utvecklingspedagoger och processledare. Men studien visar också att ett fortsatt framgångsrikt arbete av det här slaget kräver tydliga avsikter och bred förankring i hela det kommunala systemet.
De deltagande kommunernas medverkan har sett lite olika ut men de är alla mycket positiva till projektet.
- Inom Hagfors kommun hade vi kommit en bit på väg med vårt arbete för skolutveckling när en kollega tog kontakt med Ulf Blossing, säger Anja Heidkamp, utvecklingsledare och skolledningsresurs inom Hagfors kommun. Han hjälpte oss att se vår verksamhet ur ett mer objektivt perspektiv vilket kan vara svårt i vardagen. Men det har hjälpt oss mycket och även om vi många gånger blivit ifrågasatta både ekonomiskt och politiskt fortsätter vi tålmodigt vårt arbete. Detta är en lång process och vi räknar med att få se resultat i verksamheten om cirka sju år.
- Vi hade jobbat med skolutveckling en del innan vår ledning tog initiativ till att vi skulle vara med i det här forskningsprojektet, säger Gunilla Sillén-Eriksson, utvecklingsledare, Årjängs kommun. Detta har underlättat mycket i vårt arbete med att bygga en organisation kring frågor i skolutveckling. Varje organisation ser olika ut och man måste hitta ett koncept som passar ens egen verksamhet. Det tycker jag att vi har lyckats med. Vi har fått vara delaktiga i forskningen och Ulf Blossing har hela tiden ställt frågor som tagit oss vidare i processen.
- De medverkande kommunernas deltagande har ju sett lite olika ut och vi har inte applicerat projektet på hela vår verksamhet, säger Pi Högdahl, projektledare för skolutveckling inom Järfälla kommun. Men tack vare Ulf Blossings engagemang har vi orkat hålla i och driva de här frågorna vidare.
