600 nya svenska professorer under 1999
2000-09-28Sämre ekonomi, fler professorer, fler äldre studenter och flest forskarexamina i världen. Så tecknar Högskoleverket läget för landets universitet och högskolor i den årsrapport för 1999 som släpps i dagarna.
Förra året sattes rekord för antalet nya professorer i Sverige. Hela 600 professorer tillsattes. Den kraftiga ökningen beror på den reform som gör det möjligt för lärosätena att befordra lektorer till professorer.
– Det är glädjande att 20 procent av de nya professorerna är kvinnor, jämfört med 12 procent i hela professorskåren, säger universitetskansler Sigbritt Franke. Högskoleverket kommer att följa upp reformen, bland annat för att se om jämställdheten fortsätter att öka.
Sverige har flest forskarexamina i världen
Sverige toppar världsligan tillsammans med Schweiz och Finland när det gäller antalet examina inom forskarutbildningen i förhållande till befolkningen. På tio år har antalet forskarexamina i Sverige fördubblats, från 1 500 till 3 000. Andelen kvinnor bland de examinerade har ökat från 26 procent 1990 till 35 procent 1999.
Svårt att klara ekonomin
Universiteten och högskolorna rapporterar om färre sökande. De senaste åren har antalet studenter endast ökat med 1,5 procent varje år, jämfört med fem till nio procent i början av nittiotalet. Färre studenter gör det svårare att klara ekonomin. Det samlade ekonomiska resultatet för samtliga lärosäten blev negativt 1999 med ett underskott på 312 miljoner kronor. Detta beror till stor del på att flera stora universitet uppvisar ett försämrat ekonomiskt resultat. De mindre högskolorna däremot har totalt sett ett överskott.
Fler över trettio
Högskolenybörjarnas ålder och bakgrund har förändrats. Till exempel har andelen äldre studenter på högskolan ökat, särskilt kvinnor över trettio. Den sociala snedrekryteringen till högre studier består även om en viss utjämning skett. Av dem som är födda 1976 hade 54 procent från högre tjänstemannahem påbörjat högskolestudier före 22 års ålder. Motsvarande andel för dem från arbetarhem var 33 procent.
Läs mer i Högskoleverkets årsrapport för 1999 på www.hsv.se.