50 000 till forskning om ekonomijournalistik

Nu har karlstadsforskare satt ekonomijournalistiken under luppen. Lars Haglund, biträdande professor i företagsekonomi, och Liselotte Englund, journalistikdoktorand vid Göteborgs universitet och verksam vid ämnet statsvetenskap här i Karlstad, kartlägger i en färsk rapport vad som skrevs och sades om ekonomi i svenska media under en vecka i höstas. Och i juni fick de tidningen Affärsvärldens stipendium på 50 000 kr för att fortsätta projektet.

– Det är trist att säga som ekonom, men ekonomijournalistik är ofta väldigt tråkigt, säger Lars Haglund. Kortsiktiga börsanalyser om kurser som går upp och ner i TV-nyheterna till exempel. Vi ville titta närmare på vad som egentligen skrivs och sägs, hur det görs, vilka de riktar sig till och vilka källor de har.
Med stöd från Stiftelsen institutet för mediestudier och med hjälp av två studenter undersökte Lars Haglund och Liselotte Englund allt de kunde hitta om ekonomi i ett urval av TV, radio och dagspress under en vecka i höstas. Det blev 1300 klipp och inslag att analysera. De såg bland annat på bevakningens omfattning, den journalistiska formen, om det var special- eller allmänjournalister som skrev, teman, källor samt ekonomijournalistiken ur ett genusperspektiv. Arbetet resulterade i rapporten ”Från jämförpriser till börskriser – en kvantitativ kartläggning av ekonomi- och konsumentjournalistik i svenska medier år 2000” som gavs ut i sommar av institutet.

Få konsumentföreträdare märks i media
– Vi ser bland annat att det inte presenteras speciellt mycket ekonomisk forskning, säger Lars Haglund. Endast tre procent av artiklarna grundar sig på forskningsresultat.
Inte heller är det speciellt många konsumentföreträdare som märks. Det är i stället enskilda företag, politiska partier och börsen som är de dominerande källorna. Konsumentperspektivet är starkast i kvällspressen, där kring en fjärdedel av artiklarna ger konsumenterna råd. För tidningar i övrigt, liksom för radio och TV ligger den siffran runt en tiondel. Forskarna såg också att allmänreportrarna ofta var mer kritiska i sina artiklar och inslag än de reportrar som hade ekonomi som sitt specialområde. Vad gäller genus var det männen som dominerade både bland journalisterna och bland de intervjuade, men det märktes ingen större skillnad i hur män och kvinnor skriver.
– Möjligtvis kan man säga att kvinnliga journalister oftare väljer att intervjua kvinnor.

Publiken får inte vad de vill ha
Flera studenter intresserade sig för projektet, vilket resulterat i fem uppsatser, bland annat på temat vad mediepubliken tycker om ekonomisk journalistik. Där visade det sig att det publiken vill ha är privat ekonomi och konsumentjournalistik, men det de får är finans- och börsbevakning.
– Vi hoppas att vår forskning ska bli ett bra komplement till medieforskningen här på universitetet, säger Lars Haglund. Vi hoppas om något år kunna söka ett större anslag för att utveckla en mer långsiktig forskning. Kanske vi kan genomföra en undersökning vartannat år och ta med Internet och fackpress. Vi skulle också kunna titta mer i detalj på vissa texter.
En aspekt av projektet som Lars Haglund tycker är intressant är att se hur de ekonomiska ämnena behandlas i media.
– Det är väldigt klent med kritiska artiklar. Det media skriver är ju en bild av samhället och även av det vi gör på universitetet. Är det då bevakningen, ämnet eller forskningen som är okritisk?