Karlstads universitet har fått 2,1 miljoner till forskning om reproduktion hos laxfiskar. Studien går ut på att se vilka faktorer som styr starten av könsmognaden. En intressant fråga vid fiskodling, då man gärna vill ha en så sen könsmognad som möjligt, eftersom tidig könsmognad påverkar fiskens tillväxttakt.
Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har beviljat 2.1 miljoner kronor till forskning om reproduktion hos laxfiskar. Syftet med projektet är att generera grundläggande kunskap om vilka faktorer som styr könsmognaden hos laxfiskar. Många fiskarter visar en stor variation i ålder och storlek vid könsmognad både i vilda och odlade populationer. Exempelvis har Atlantlaxen utvecklat olika livsstrategier och hanfiskar kan bli könsmogna redan som ettårig stirr i sötvatten eller som storvuxen fisk efter några år i havet. Även inom odling av fisk som torsk, lax, regnbåge och havsaborre är tidig könsmognad ett vanligt förkommande fenomen och visar sig vara en stor nackdel för en ekonomisk lönsam matfiskodling. Tidigt könsmogen fisk har en minskat tillväxt och köttkvaliteten påverkas negativt.
Inom kompensationsodlingen av laxsmolt har tidigt könsmogna hanar en högre dödlighet och vandrar i mindre utsträckning till havet efter utsättningen.
– Vi vet fortfarande lite om hur initiering av könsmognaden regleras. Flera omgivningsfaktorer, så som temperatur, tillgång till föda, samt genetisk variation påverkar könsmognadsprocessen, säger Monika Schmitz, docent i biologi vid Karlstads universitet. Våra tidigare studier visar att det finns ett klart samband mellan tillväxtförhållanden och initieringen av könsmognaden. Genom att identifiera och analysera skillnader i genuttryck mellan mogna och omogna fiskar kan vi få förståelse om signalvägar som styr könsmognaden hos fisk. En kunskap som är viktigt för att på längre sikt utveckla principer för att kontrollera könsmognad i odlingsmiljö.
