Ett forskarlag från universiteten i Karlstad och Örebro samt SGI, Statens geotekniska institut har fått cirka 10 miljoner kronor av Räddningsverket för forskning inom samhällssäkerhet. Studien, som är femårig, ska kartlägga och utvärdera de olika insatser som samhället gör för att rädda liv och förebygga olyckor. Syftet är att ta fram underlag som gör det möjligt att prioritera de åtgärder som ger bäst effekt för pengarna.
- Det räcker inte att ta reda på om en viss åtgärd har positiv effekt, utan det handlar också om att skapa underlag som gör det möjligt att väga olika insatser mot varandra. Eftersom samhället inte har råd att genomföra alla de åtgärder som skulle kunna förebygga olyckor eller sjukdomar, gäller det att lägga pengarna där de gör mest nytta, säger nationalekonomen Mikael Svensson, som är knuten till både Karlstads och Örebro universitet.
Som exempel på att det finns ett tydligt behov av att göra omprioriteringar, hänvisar han till en undersökning från 1994 som visade att kostnaderna för att rädda ett människoliv genom förebyggande arbete varierade kraftigt. En rökavvänjningskampanj räddade liv till en kostnad kring 5 000 kronor per räddat liv, medan ett program för att motverka brunnsolyckor kostade 140 miljoner per räddat liv.
Undersökningen kommer att omfatta vardagsolyckor som fall och bostadsbränder, men också mer omfattande olyckor som jordskred, översvämningar och kemikalieutsläpp. Forskarna ska utvärdera dels förebyggande åtgärder som minskar risken för olyckor, dels de insatser som görs vid själva olyckstillfället och de som sker efteråt för att lindra konsekvenserna.
- Målet är att ta reda på vad som fungerar och vad som inte fungerar i det
säkerhetsfrämjande arbetet. När det gäller fallolyckor, till exempel, känner vi till åtgärder som kan sättas in för att minska antalet olyckor, men ofta saknas det bevis på vilka effekter de verkligen har.
Åtgärderna ska sedan katalogiseras med beskrivning av åtgärd, åtgärdens effekter, effekter på uppsatta mål, kostnader och samhällsekonomiska konsekvenser.
- Man måste också göra en värdering av effekten, och den värderingen bör helst vara grundad på mottagarens egen uppfattning i form av nytta eller välbefinnande, säger Mikael Svensson.
Den tvärvetenskapliga forskargruppen samlar forskare i bland annat nationalekonomi, folkhälsovetenskap, geovetenskaper, kemi och miljövetenskap.
