Nu får skolledare och lärare i förskolor och skolor verktyg för att utveckla den egna verksamhetens arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Problemen ligger ofta latent och kan vara svåra att upptäcka. För var går gränsen mellan skoj och allvar?
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är komplext. Skolledare och lärare som arbetar i skolor och förskolor behöver kunskaper om hur problemen uppstår och hur de kan motverkas. Därför har Regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid Karlstads universitet startat en utbildning inom området. Skolor och förskolor verkade ha prioriterat utbildningen för intresset var stort. Närmare 200 rektorer, förskolechefer och lärare samlades förra veckan för en första seminarieträff.
- Utbildningen syftar till att verksamma inom förskola och skola ska mötas, utbyta erfarenheter, ta del av forskning samt utveckla och fördjupa sin egen kunskap och förståelse för ett systematiskt värdegrundsarbete. Vårt mål är att arbetet med att främja, förebygga, upptäcka samt åtgärda diskriminering och kränkande behandling ska ligga som ett raster över all skolverksamhet. Det säger Åsa Söderström som tillsammans med Nina Thelander är projektledare för utbildningen, båda är lektorer i pedagogik.
Trygga barn lär sig bättre
Maria Kjällström, förvaltningschef för bildningsförvaltningen i Hammarö kommun, har sett till att kommunens alla skolor deltar.
-Trygga barn lär sig bättre. Vi har valt att låta den frågan vara viktigare än andra viktiga frågor. Genom att alla förskolechefer och rektorer gått utbildningen tillsammans med personal från enheten skapas goda förutsättningar för trygghet och lärande som en helhet.
Viktigt att lyfta frågorna redan i förskolan
Tor Norsell är förskollärare på Karlavagnens förskola i Karlstad och en av deltagarna.
- Det är svårt att upptäcka kränkningar mellan barn. Det är viktigt att lyfta de här frågorna redan i förskolan. På Karlavagnen arbetar vi mycket med normer och värderingar. Det är ett väldigt intressant ämne. Jag har upptäckt saker hos mig själv som jag inte tidigare var medveten om. Ser jag barnen som egna individer eller tomma kärl att fylla med kunskap? Och tar jag tillvara på barnens intressen och ger dem inflytande över verksamheten?
Nu menar inte Tor Norsell att barnen helt plötsligt ska bestämma själva vad de vill – och inte vill göra.
- Nej absolut inte. Men ibland tror jag vi behöver bli bättre på att se barnen som enskilda individer med olika intressen. Vi kanske inte behöver göra allt i helgrupp. I min personalgrupp har vi börjat dela på oss för att komma bort från att alltid ha storsamlingar. Vi strävar efter att ha så få avbrott som möjligt. Det är till exempel inte nödvändigt att bryta för ha en gemensam fruktstund, vill barnen hålla på med det de gör för tillfället så får de det – medan de äter frukt.
Identifiera problem på egna skolan
Utbildningen pågår under 2016 och består av sex seminarietillfällen. Föreläsningar med fokus på aktuell forskning inom området blandas med kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Mellan tillfällena träffas deltagarna i respektive verksamhet tillsammans med en så kallad lärledare som ansvarar för att hålla ihop utvecklingsarbetet. För att lärledarna ska få stöd och stimulans i att genomföra förbättringar träffas de kontinuerligt i en egen grupp under utbildningens gång.
- Engagemanget för värdefrågor och att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling är stort. Det visade sig inte bara i det stora antalet deltagare, utan också i de frågor som vi fick in under seminariet. Deltagarna hade en lång rad önskemål på ämnen de ville ha belysta under utbildningens gång, säger Åsa Söderström.
