Entreprenörskap ska gå som en röd tråd genom hela utbildningen. Men hur omsätter man det i praktiken? Det diskuterades under Karlstads universitets och Svenskt Näringslivs lärardag om entreprenörskap i skolan.
I slutet av september ordnades en seminariedag där lärarstudenter, verksamma lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare fick möta politiker och representanter med lång erfarenhet inom entreprenörskap i skolan.
På Lärarutbildningen vid Karlstads universitet finns ett stort intresse för hur skolan ska arbeta med entreprenörskap och bland deltagarna fanns dekan, samverkanskoordinator, utbildningsledare, programledare, lärare, studievägledare och även många lärarstudenter.
- Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle komma så många, säger Mia Liljestrand från Svenskt Näringsliv när hon hälsar de drygt hundra deltagarna välkomna. Men det finns många goda exempel i Värmland. Tillväxten börjar i skolan och vi vet att det är en kompetens vi behöver ha med oss.
-Det finns beslut om att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet och Skolverket beskriver att entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Därför behöver vi utbilda våra lärarstudenter till att förhålla sig till begreppet som i sig är problematiskt, men vi behöver även ge dem metoder att arbeta med entreprenörskap som ett pedagogiskt förhållningssätt, menar Elisabeth Berg, samverkanskoordinator vid Karlstads universitet och en av initiativtagarna till dagen.
Eldsjälar talade
Några av dem som har lång erfarenhet av att arbeta med entreprenörskap i skolan är Christer Westlund, egenföretagare och medförfattare till boken "Så tänds eldsjälar", och Anna Fredqvist, rektor och eldsjäl för Nelis, Nätverket för entreprenörskap i skolan.
- Hur ska kunskapen omsättas till nytta? Titta på tre-femåringar som lärt sig något nytt. De vill ge sin upptäckt och kunskapen av det nya till någon som kan ha nytta av det. "Titta på mig?", "Vill du prova?". Vi måste inte värdera idén utan vi ska uppmuntra entusiasmen och viljan att söka efter ny kunskap och nya upptäckter, säger Christer Westlund. För vad händer annars?
- Uttrycken "Jag vill, jag kan och jag vågar" förändras från förskolan till gymnasiet, men det måste finnas kvar hela livet, även i arbetslivet, menar Anna Fredqvist. Utifrån erfarenheter och kunskaper i bagaget så ser vi olika saker. Men vi måste dela dessa tankar, annars står vi statiska. Det finns så otroligt fler rätta svar än vad som står i facit.
Viktigt för lärarstudenter
- Samverkan mellan skola och omvärld har blivit viktigt i vårt samhälle. För att ge studenterna redskap att arbeta med omvärldskontakter har mina lärarstudenter under flera år planerat och genomfört arbetsplatsbesök under höstterminens verksamhetsförlagda utbildning, VFU. Genom åren har jag märkt att studenterna är mycket positiva till arbetssättet och att det sker en personlig utveckling hos dem. Studenterna får en aha-upplevelse när de märker att klassrummet är så mycket större än det vi vanligen förknippar med ett klassrum, säger Anders Österberg, universitetsadjunkt i samhällskunskap.
Emma Jansson, Linn Eriksson och Marie Hansson är några av lärarstudenterna på plats.
- Det är bra att vara här. Det är viktigt att få upp tänket och få ny kunskap. Vi tror absolut att detta är använtbart när vi kommer ut i arbetslivet. Är inte vi lärare inspirerade blir inte eleverna det heller.
Inspiration, kunskapsutbyte och diskussion
Under dagen fick deltagarna även lyssna till Annica Otterborg, doktor i pedagogiskt arbete. Hennes avhandling handlar om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande. Ung Företagsamhet i Värmland var med och inspirerade deltagarna till att se möjligheterna, Ulrik Simonsson från Ungdomsbarometern berättade om ungdomars och studie- och yrkesvägledares syn på entreprenörskap.
Tove Lifvendahl, författare och samhällsdebattör, bjöd på en uppskattad inspirationsföreläsning där hon talade om att Sverige har outnyttjade resurser i form av alla utlandssvenskar.
Det bjöds även på en paneldiskussion om hur entreprenörskap ska implementeras i skolan utifrån de nya styrdokumenten. I panelen fanns Kenneth Nordgren, dekan Lärarutbildningen vid Karlstads universitet, Maria Holm, rektor för Råtorpskolan i Karlstad, Magnus Alehed, rektor för John Bauergymnasiet i Karlstad, och Göran Nilsson, ordförande i Karlstads-Hammarö gymnasienämnd. Panelen var enig om behovet begreppsutveckling och Göran Nilsson pekade på vikten av att vara tydlig med att det inte handlar om att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan, utan mer om hur vi ska arbeta.
