Programsammanhållande kurser, nya studenters förkunskaper och kvalitet i utbildningen. Det var bland annat på tapeten vid ämnes- och musiklärarprogrammets kvalitetskonferens i Sunne den 12-13 mars.
Det har nu gått drygt två år sedan nya lärarutbildningen startade hösten 2011, och turen har kommit till ämnes- och musiklärarprogrammet att se över och ge förslag till förbättringar av kvaliteten i utbildningen. Konferensen kan ses som en startpunkt för ett översynsarbete på uppdrag av Lärarutbildningsnämnden.
Förstå sammanhanget
Först ut på programmet stod Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH, som föreläste om metoder för att få studenterna att förstå hur studierna hänger ihop. Studenterna på flera program vid KTH går under sina första tre läsår en obligatorisk programsammanhållande kurs på 6 hp, en så kallad prosamkurs. I kursen ingår bland annat reflektion över det som lästs, återkoppling på kursinnehåll, studieteknik och inte minst en tydlig förklaring av samband mellan delmomenten i kursen i förhållande till helheten. Ett annat, mycket uppskattat moment, är att ta in tidigare studenter som får dela med sig av erfarenheter och diskutera med yngre studenter.
Examination som klargör samband
Prosamkursen har gett ett positivt resultat. 80 procent av studenterna förbättrade märkbart sin studieteknik, och 85 procent tyckte det var mycket givande att ta del av tidigare studenters erfarenheter. En majoritet av studenterna menade också att övriga program på KTH också borde ha en prosamkurs. Viggo föreläste också om konstruktiv länkning i examinationen, för att sambanden mellan lärandemål, utbildning och examination ska bli tydligare.
Öka förståelsen om akademiska studier
Suzanne Parmenius Swärd, lektor i svenska vid Linköpings universitet, föreläste om nya studenters skrivförmåga och förkunskaper från grundskola och gymnasium och hur den högre utbildningen påverkas. Det verkar som att förkunskaperna och därmed förståelsen av vad akademiska studier innebär har försämrats. En del av förklaringen står att finna i att digitala medier har förändrat attityder och arbetssätt på ett sätt som akademin inte har hunnit anpassa sig till.
- För att komma tillrätta med det här måste vi kunna matcha studenterna, säger hon. Vi måste återuppta explicit lärande och förklarande och vi måste tänka på hur vi undervisar mycket mer än vi gör. Möjligheten finns och det kan bli bra – men vi behöver helt enkelt diskutera vad man egentligen gör på ett universitet.
Matcha studenterna
Suzanne Parmenius Swärd tar som exempel företaget Google, som har slutat anställa personer med högre utbildning, eftersom de inte tycker att universiteten tränar studenterna tillräckligt för arbetslivet, där kvickhet och snabb tankeförmåga smäller högre än toppbetyg från ett universitet.
- Det blir lätt en diskussion om vems fel det är – och det är lätt att skylla på studenterna. Jag tror att man måste leta i andra änden också, säger hon.
Administration bakom en del studieproblem
Ett annat kvalitetsproblem är att administrationen kring studierna inte alltid fungerar. Per Hydén, studentombud vid Karlstads studentkår, poängterade att många av problemen som tas upp i den senaste studentfallsrapporten snarare handlar om brister i stödet kring utbildningen.
- Man märker ganska snabbt att de vanligaste problemen som studenterna har rör administration och information, säger han. Det kan handla om att scheman kommer försent eller ändras för ofta, lärare svarar inte på mejl och liknande. Sådant skapar irritation och gör det svårare att fokusera. Många studenter säger att utbildningen i sig är bra, men brister i administrationen drar ner helhetsbetyget.
Intressanta nya idéer
Maria Busk Madland, adjunkt i idrottsvetenskap och Johan Wijkmark, studierektor på institutionen för språk, litteratur och interkultur, uppskattade de nya idéerna.
- Vi kan bli mer sammanhållna, så det här gav väldigt mycket, säger Maria Busk Madland. Att delge tidigare studenters kunskap är definitivt något vi ska arbeta in i våra delar. När det gäller studenternas förkunskaper tror jag att det håller på att förändras, med nya läroplaner i grundskola och gymnasium.
- Idén med en prosamkurs var oerhört intressant, säger Johan Wijkmark. Vår utmaning är att lärarutbildningen inte är så sammanhållen – det är massor av olika ämnen och kombinationer, så vi behöver hitta sätt att sy ihop det.
Kvalitetsarbetet tar aldrig slut
Lars Lorinius, programledare för ämnes- och musiklärarprogrammet, ser fram emot ett fortsatt kvalitetsarbete, och tycker att konferensen var en bra startpunkt.
- Vi har fått lyssna på erfarenheter och idéer från andra lärosäten som gett oss inspiration, och vi har diskuterat hur vi kan gå tillväga för att se över det kvalitativa innehållet, säger han. Det handlar ju om att lösa problem och hitta utvecklingsmöjligheter. Det är ett arbete som egentligen aldrig tar slut.
