Nina Kilbrink, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, är en av flera som står bakom en forskningsöversikt om yrkesdidaktik. Forskningsöversikten från Skolforskningsinstitutet visar hur yrkeslärares sätt att undervisa, ge återkoppling och stötta elevernas utveckling kan skapa bättre förutsättningar för lärande i gymnasial yrkesutbildning.
Yrkeskunskap handlar om mer än att kunna utföra ett arbetsmoment. Det handlar också om att kunna bedöma situationer, uppmärksamma viktiga detaljer och förstå de normer och arbetssätt som präglar ett yrke. I forskningsöversikten Yrkesdidaktik – att bana väg för elevers lärande i gymnasial yrkesutbildning sammanställs resultat från 24 studier om hur yrkeskunnande utvecklas i mötet mellan lärare, elever och undervisningens innehåll.
– Översikten beskriver sju didaktiska handlingstyper som yrkeslärare kan använda för att planera och genomföra undervisningen, berättar Nina Kilbrink. Det handlar bland annat om att bygga upp undervisningen stegvis, visa hur arbetsuppgifter utförs och sätta ord på sådant som annars kan vara svårt för eleverna att upptäcka. Genom jämförelser kan läraren tydliggöra skillnader mellan olika arbetssätt, medan återkoppling och successivt minskat stöd hjälper eleverna att bli mer självständiga. Undervisningen kan också knyta samman tidigare erfarenheter med det eleverna arbetar med här och nu. En central uppgift för yrkesläraren är därmed att synliggöra sådant som erfarna yrkesutövare ofta gör utan att behöva tänka på det. Genom att visa, förklara och låta eleverna själva pröva kan läraren göra yrkeskunnandet begripligt och möjligt att utveckla.
Misstag kan bli en del av lärandet
Resultaten lyfter även fram betydelsen av samspelet mellan lärare och elever. Elever lär genom att observera, ställa frågor, ifrågasätta, prova och ibland göra misstag. När läraren ger återkoppling och tar vara på elevernas frågor kan undervisningen fördjupas och anpassas efter deras behov.
– För att detta ska fungera behöver eleverna möta en stödjande och tillåtande lärmiljö där de vågar pröva sig fram. De behöver också få möjlighet att successivt ta större ansvar för sitt arbete.
Forskningen som stöd i undervisningen
Forskningsöversikten riktar sig främst till yrkeslärare i gymnasial yrkesutbildning, men resultaten kan även vara användbara för handledare inom arbetsplatsförlagt lärande och andra som arbetar med yrkesutbildning.
– De sju didaktiska handlingstyperna är inte färdiga lösningar som passar alla situationer. I stället kan de användas som utgångspunkt för reflektion, kollegiala samtal och utveckling av undervisningen. Många lärare känner säkert också igen sig i en eller flera av handlingstyperna, men kanske skulle kunna utmana sig genom att testa något nytt sätt att undervisa med stöd i reflektionsfrågorna som finns med i översikten. Vårt övergripande budskap är att yrkeskunnande behöver göras synligt och begripligt för eleverna. Genom medvetna didaktiska val, aktiv elevmedverkan och en undervisning som ger utrymme för både återkoppling och misstag kan yrkeslärare skapa bättre förutsättningar för att eleverna ska utveckla kunskaper och färdigheter som yrket kräver, säger Nina Kilbrink.
Läs mer på Skolforskningsinstitutets sida. Där kan du även beställa forskningsöversikten.
Projektgruppen för forskningssamanställningen har bestått av:
Externa forskare:
Per Andersson, professor, Linköpings universitet
Nina Kilbrink, docent, Karlstads universitet
Från Skolforskningsinstitutet:
Gita Berg, fil.dr, projektledare
Karolina Fredriksson Erson, fil.dr, biträdande projektledare
Lisa Jonsson, informationsspecialist
