...lärarstudenter från Karlstads universitet. Resan i Förintelsens spår är avslutad och sista inläggen i er blogg är gjorda. Är allt som vanligt nu?
- Jag har ännu inte bearbetat alla intryck. Det vi upplevt är så oerhört starkt. Jag blev lite förvånad att det gick så snabbt att komma in i det vanliga livet igen, men jag tror jag behövde det vardagliga och trygga. Under de här tre veckorna jag har varit hemma har det poppat upp många tankar och minnesbilder, säger Sanna Sundqvist. Jag värderar livet annorlunda. Jag är oerhört tacksam att jag har en familj och vänner runt mig. Tänk om alla bara utrotades?
- Känslorna och tankarna är många och starka. Jag är inte heller färdig med bearbetningen av dem, frågan är om jag någonsin kommer att bli det. Förmodligen kommer jag att tänka tillbaka på resan lite då och då under resten av livet. Jag har ett stort behov av att berätta vad jag upplevt och jag tror det är viktigt att vi pratar om Förintelsen. Det får aldrig hända igen, säger Erik Tholin.
Hur påverkar det er som blivande lärare?
Båda är eniga.
- Alla som ska jobba med barn och ungdomar bör åka. Resan är en av de viktigaste delarna hittills i lärarutbildningen.
- Jag kommer att arbeta i årskurs ett till sex så jag får användning av mina upplevelser i arbetet för de mänskliga rättigheterna och i försöket att fostra framtidens solidariska och demokratiska medborgare. Även i arbetet mot mobbning, rasism och främlingsfientlighet kommer resan att vara något att relatera till, säger hon.
- Jag har redan varit i både årskurs fyra och sex på den skola där jag nu gör min verksamhetsförlagda utbildning och visat bilder och försökt skildra vad jag upplevt, berättar han. Som lärare kan använda sig av Förintelsen i undervisningen om demokrati och mänskliga rättigheter. Fortfarande finns det icke-demokratiska länder och eleverna har visat stort intresse. Vissa har efteråt börjat reflektera över Förintelsen och allt som hände.
Vad är det viktigaste ni tar med er från resan?
- Jag känner att det är min skyldighet att berätta och föra vidare vad jag har fått höra, se och uppleva. Jag hoppas att jag kan hjälpa till och bidra till att vi lär oss av historiens misstag och får en bättre framtid än vad så många människor under Förintelsen fick, säger Sanna Sundqvist.
- Joost Lakmakers som överlevde Förintelsen sa till oss: Lova mig att återberätta min historia när jag inte längre kan. Jag vill inte att någon ska ska uppleva det jag varit med om, berättar Erik Tholin.
Och hos Sanna Sundqvist och Erik Tholin finns ingen tvekan: De lovar.
Fakta
Lärarstudenter från Karlstads universitet har under många år rest i Förintelsens spår. Målet är att både ge kunskap och skapa känslor. Resan är en historisk betraktelse, men frågorna kan lyftas och bli lika aktuella i dag. Skolorna har blivit mer mångkulturella och det ställer nya krav. Det är viktigt att som lärare kunna upptäcka och bemöta de främlingsfientliga krafter som finns i vårt samhälle.
Med på årets resa var bland annat lärarstudenterna Sanna Sundqvist och Erik Tholin. Deras blogg i Nya Wermlandstidningen, NWT, blev mycket omtyckt och hade hela 3 500 sidvisningar när resan avslutats. Har du inte redan gjort det, så finns fortfarande chansen att ta del av deras känsofyllda upplevelser. I Förintelsens spår.
