Svaret på varför studenter på lärarprogrammet hoppar av kan kanske hittas i kommunikationen mellan universitetet och studenterna. Det kom fram efter en studie som utfördes bland lärarstudenter och personal under vårterminen.
Det nya lärarprogrammet har en relativt hög och kanske också ökande avbrottsfrekvens. Under våren beställdes därför en kartläggning och orsaksanalys av avbrotten av lärarutbildningens kansli. Studien har som syfte att dels belysa vad avbrotten beror på, dels föreslå åtgärder för att minska onödiga uppehåll och avhopp.
Studien bestod av en kvantitativ del i form av en enkät, samt en kvalitativ del med intervjuer. Båda dessa delar riktade sig i huvudsak till campus- och distansstudenter som antogs till något av lärarprogrammen 2012-2013, där avhoppen är som störst. Frågeställningarna byggde delvis på intervjuer med personal på Karlstads universitet. Studien ger ingen exakt bild av problemen, men en indikation på vad de består i.
Bristande studiemotivation
Problembilden som framträder är splittrad, men något som framträdde tydligt var en bristande studiemotivation, antingen specifikt för läraryrket eller för akademiska studier som sådana. I kombination med andra personliga omständigheter kan det resultera i att studenten gör ett tillfälligt eller definitivt avbrott.
Stefan Lundborg, verksamhetscontroller, tror att det hänger ihop med den bild av läraryrket som studenterna har. Det i sin tur kan bero på brister i kommunikationen mellan universitetet och studenterna.
- Universitetet förmår inte riktigt förmedla vad läraryrket innebär i ett tidigt skede och studenterna närmar sig därför studierna med ett elevperspektiv, säger han. Det är senare i utbildningen, när bilden av yrket klarnar, som avhoppen sker. Lärare är det yrke som unga studenter har mest erfarenhet av, men de har kanske inte en klar bild av vad en lärare faktiskt gör. När man så når första verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, upptäcker de att det inte var deras grej.
Svag bild av högre utbildning
Studenterna har också en dålig bild av vad högre utbildning innebär, som till exempel kraven som ställs på examination och närvaro. Den bilden blir ännu tydligare vid distansstudier, då en del studenter verkar uppfatta dessa studier som lättare än campusstudier när det i själva verket kan vara tvärtom. Det finns flera exempel på distansstudenter som försöker jobba heltid samtidigt.
- Många av de här problemen skulle gå att lösa om studenterna var bättre medvetna om vad det är de ger sig in på när de söker, säger Stefan Lundborg.
Tre åtgärdsförslag
Studien lägger fram förslag på tre huvudåtgärder som kan komma tillrätta med avbrotten. Lärarutbildningen föreslås ta fram en poänggrundande kurs som löper genom hela programmet som helt ägnas åt att reflektera över kursinnehåll, ge återkoppling och diskutera kommande kurser. Denna åtgärd skulle syfta till att ge studenterna bättre överblick över utbildningen och löpande låta lärosätet ta del av studenternas tankar om utbildningen.
En annan åtgärd som föreslås är att ge bättre information om vad distansstudier innebär, då avhoppen är högre där än på campus. Här handlar det om att tydliggöra krav på fysisk närvaro, egen arbetsinsats och examination.
Den tredje åtgärden går ut på att redan i ansökningsfasen informera tydligare om läraryrket och vad det innebär att vara lärare.
- Idag tenderar vi att prata om läraryrket som givande för att man får jobba med barn och ungdomar, vilket inte är tillräckligt konkret, säger Stefan Lundborg. Vilka arbetsuppgifter har man, vad gör en lärare? Här kan det vara värt att plocka in verksamma lärare som kan berätta och ge en tydligare bild.
Omläggning av kursinnehållet
En fråga som diskuteras ofta är om lärarprogrammet behöver stöpas om. Idag börjar studenterna med att läsa sina respektive ämnesval, varefter den utbildningsvetenskapliga kärnan kommer in i ett senare skede. Poängen med att vända på steken skulle vara att studenten då skulle få den tydligare bilden av läraryrket som eftersöks. Det behöver inte vara nödvändigt, tror Stefan Lundborg.
- Nej, det kanske inte är nödvändigt. Däremot ligger VFU:n sent och borde kanske tidigareläggas. Inte för att förhindra avhopp, men för att det är bättre att hoppa av efter en termin än efter tre, både för studenterna och för universitetet.
Allt yngre studenter
Lennart Jansson, programsamordnare vid lärarutbildningens kansli, säger att studiens resultat inte kommer som någon överraskning, snarare att den bekräftar det man redan anade.
- Det här är en studentgrupp som blir yngre och yngre, och en del av dem har kanske inte övervägt sitt studieval, säger han. Det är också så att vi inte ska se till att vi har 100 procent genomströmning. Med andra ord är det inte alltid negativt att avbryta eller hoppa av en utbildning.
Han poängterar också att man inte bör lägga alltför stor vikt vid avbrottssiffrorna. Genomströmningen och prestationsgraden på Karlstads universitet är båda höga och de tre måtten bör alltid vägas samman vid en bedömning. Att både avbrotten och genomströmningen kan vara höga samtidigt kan förklaras med att alla avbrott inte är definitiva - många studenter återkommer till lärarstudierna senare.
- Förslagen som studien ger är sådana som vi funderat på tidigare, säger Lennart Jansson. De är väldigt intressanta och vi kommer definitivt att undersöka närmare hur vi kan genomföra förändringar som bromsar utvecklingen.
Kortfakta
Studien "Kartläggning och analys av studenters avbrott från lärarutbildningens program utfördes av dåvarande projektassistent Stefan Lundborg (f.d. Nilsson) på uppdrag av lärarutbildningens kansli, med stöd av utbildningssamordnare Lennart Jansson. Undersökningen omfattar studenter antagna till förskol-, grundlärar-, ämneslärar- och musiklärarprogrammet under höstterminerna 2012 och 2013.
För mer information om avbrottsstudien, kontakta Lennart Jansson, 054-700 12 94, eller lennart.jansson@kau.se.
