Ordningsproblem i svensk skola är en återkommande debattfråga. Då och då höjs röster för införande av betyg eller skriftliga omdömen i ordning och uppförande. En ny stor klassrumsstudie från Karlstads universitet visar dock att arbetsklimatet i de flesta klassrum överlag är väldigt bra. Studien, som heter Linking Instruction and Student Achievement (LISA), är omfattande och genomförs både i Sverige och i Norge.
Forskargruppen vid Karlstads universitet som genomför studien undersöker just nu vad det är som kännetecknar kvalitet i undervisning. Genom att filma lektioner, låta elever besvara enkäter om undervisningen och följa elevernas kunskapsutveckling över tid, vill forskarna bidra till en bättre förståelse av sambandet mellan lärares undervisning och elevers lärande.
I en första delstudie har forskargruppen filmat över 100 lektioner i matematik och svenska i 27 olika klasser, i olika kommuner. Materialet är omfattande och många analyser återstår att göra. Något som ändå tydligt framgår, enligt forskargruppen, är att arbetsklimatet i de klassrum de besöker är påfallande fritt från det stök och bråk som ofta beskrivs i medierna eller i politikers tal om skolan.
- Visst ser vi att det finns ordningsproblem på några ställen, men det är påtagligt att detta bara uppträder i ett fåtal klassrum, medan de flesta lärare och klasser fungerar väldigt bra, säger Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete, som leder LISA-studien vid Karlstads universitet. Extra intressant är det att våra analyser pekar i samma riktning som elevernas uppfattningar när de fått svara på frågor om bland annat ordning och arbetsro i klassrummet.
Tiden - ett möjligt problem
Snarare identifierar studien att ett möjligt problem vad gäller arbetsmiljön i klassrummet är tidsanvändningen. Många lektioner startar inte på utsatt tid och/eller slutar innan de enligt schemat borde sluta. Vad studien specifikt visar är dessutom att en hel del tid försvinner i övergångar mellan olika aktiviteter samt vid uppstart och avslut av lektionerna. Vilken inverkan detta har på elevernas lärande ska forskarna i Lisa-studien titta närmare på.
Undervisningsstrategier och kunskapsutveckling
I LISA-studien undersöker man dock inte bara klassrumsklimatet. Forskarna studerar också hur lärare använder sig av olika undervisningsstrategier, exempelvis hur eleverna stöttas med strategier för att lösa uppgifter, hur mål presenteras och på vilket sätt texter behandlas i klassrummet. Målet är att kunna koppla dessa variabler till elevernas kunskapsutveckling över tid. En hel del analyser återstår dock att göra.
- Vi har samlat en stor mängd material från många klassrum, säger Jorryt van Bommel, universitetslektor i matematikdidaktik, som också arbetar i LISA-projektet. Nu ska vi titta närmare på vad det är som skiljer undervisningen i olika klassrum åt och hur det relaterar till elevernas framsteg.
I höstas fick också forskargruppen finansiering från Vetenskapsrådet för att kunna utvidga studien till att omfatta ännu fler klassrum och fler lärare. Vilket ger dem en möjlighet att öka representativiteten och därmed validiteten i resultaten.
I projektet arbetar också Marie Tanner, lektor i pedagogiskt arbete, och Michael Walkert, adjunkt i pedagogiskt arbete.
Mer information:
www.kau.se/LISA
