Lärarlyftet - Svenska som andraspråk åk 4-6, 30 hp (1-30)

Målgrupp

Du som är anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen som är avsedd för åk 4-6 utan att vara ämnesbehörig.

UHR gör en fördjupad kontroll av de sökandes lärarexamen inför deltagande i en viss specifik kurs inom Lärarlyftet. Syftet är att säkerställa att den deltagande får avsedd utökad behörighet.

Kurserna är uppdragsutbildningar inom ramen för Lärarlyftet och får endast sökas av lärare som har skolhuvudmannens godkännande. Blanketten med skolhuvudmannens godkännande finner du på den här sidan. Kom ihåg att skicka in den!

Alla kurser är på distans med närträffar, vissa obligatoriska, på Karlstads universitet. Kontakta kursansvarig eller kursadministratör för mer information om närträffar. Urval bland behöriga deltagare sker genom lottning om kurserna når maxantal.

På Skolverkets webb finns all information om förutsättningar för att delta i Lärarlyftet 

Undervisningsform

Kursen är en webbaserad distansutbildning på halvfart. Kursen innehåller tre närträffar på Karlstads universitet, en i samband med kursstart och två under våren (i slutet av delkurs 3 samt delkurs 4).

Kursens innehåll och upplägg

Kursen består av fyra delkurser om vardera 7.5 hp med följande huvudsakliga innehåll:

Delkurs 1 och 2 samläses med Svenska som andraspråk för lärare åk 1-3 (Lärarlyftet) med enstaka skilda moment.

1.  Det interkulturella klassrummet, 7.5 hp

Delkursen syftar till att deltagarna ska utveckla sitt pedagogiska ledarskap i det in-terkulturella klassrummet. Genom kursen synliggörs och diskuteras hur språkliga och kulturella mönster, könstillhörighet, värderingar och hierarkier i samhälle och skola påverkar elevers villkor för lärande samt innebörden av att inta ett interkulturellt förhållningssätt som lärare. Migrationsprocessen och flyktingskap behandlas ur ett barnperspektiv. Inom kursens ram läser deltagaren en skönlitterär bok som belyser aspekter av migration och kulturmöten. I delkursen behandlas också organisation av mottagande och utbildning för nyanlända och flerspråkiga elever, med utgångspunkt i deltagarnas egen verksamhet och utifrån ett inkluderande förhållningssätt. Skolämnet svenska som andraspråk introduceras i relation till det ordinarie svenskämnet, och olika organisationsmodeller för undervisning i svenska som andraspråk belyses och diskuteras. Betydelsen av att bygga tillitsfulla relationer till elever och vårdnadshavare uppmärksammas genom att deltagarna får analysera och värdera samarbetet med hemmet i den egna verksamheten. Deltagarna får också reflektera över hur elevernas flerspråkighet kan användas som resurs i lärandet med utgångspunkt i både ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska perspektiv. I detta sammanhang uppmärksammas hur skolämnet modersmål samt studiehandledning på modersmålet kan bidra till elevernas språk- och kunskapsutveckling.

2. Svenskans struktur i ett tvärspråkligt perspektiv, 7.5 hp

I delkursen ges en introduktion till svenska språkets struktur som studeras i ett språktypologiskt och tvärspråkligt perspektiv. Kursen ger på så vis deltagaren det metaspråk som är centralt i arbetet med barns språk-, läs- och skrivutveckling och språkliga medvetenhet. Tyngdpunkten läggs på sådana moment som är problematiska för inlärare av svenska som andraspråk. Inlärarspråk belyses utifrån olika teorier i syfte att ge deltagarna en förståelse för andraspråkselevers språkutveckling. Deltagaren analyserar andraspråksinlärares språkproduktion och genomför grammatiska och fonologiska övningar i olika former. Grammatikens roll i det flerspråkiga klassrummet betonas och olika didaktiska val med utgångspunkt i deltagarnas verksamhet diskuteras.

3. Andraspråksinlärning, arbetsformer och bedömning, 7.5 hp

Delkursen syftar till att deltagarna utvecklar sin förståelse för språk- och kunskaps-utvecklande arbetssätt och sin förmåga att tillämpa dessa i den egna klassrumspraktiken. Skolspråkets ökade komplexitet i åk 4-6 uppmärksammas. Ord- och begreppsutveckling på ett andraspråk studeras och deltagarna får reflektera över vad lärare behöver ta hänsyn till för att få till stånd en effektiv ordundervisning. Vidare behandlar delkursen teorier om den språkliga interaktionens och elevdelaktighetens betydelse för andraspråksutveckling samt formativa arbetssätts stöttande potential för andraspråkselevers lärande. Betydelsen av att läraren intar ett inkluderande förhållningssätt i undervisningen lyfts fram. I detta sammanhang får deltagarna reflektera över den egna praktiken i klassrummet. Digitala resurser i undervisningen belyses också utifrån ett språkutvecklande perspektiv. Här ingår att deltagarna ska pla-nera, genomföra och utvärdera ett språk- och kunskapsutvecklande undervisningsmoment med utgångspunkt i kursplanen för svenska som andraspråk och utifrån ämnesdidaktiska perspektiv. Bedömning, betygsättning och återkoppling som grund för elevens fortsatta språkutveckling och lärande behandlas också, och deltagarna får träna på att använda och värdera olika former av bedömningsstöd för att bedöma ett andraspråk i utveckling. Kollegialt lärande ingår i form av seminarier där deltagarnas egen praktik synliggörs och omprövas.

4. Litteracitet i ett andraspråksperspektiv, 7.5 hp

Delkursen belyser litteracitet ur ett andraspråksperspektiv. Teorier om läs- och skrivinlärning ur ett andraspråksperspektiv behandlas och strategier för både grundläggande och fortsatt läs- och skrivutveckling på ett andraspråk introduceras. Delkursen orienterar således om olika arbetsformer som kan stimulera språk- och läsutvecklingen på ett andraspråk, bland annat genom multimodala textaktiviteter samt lässtrategier, och deltagarna får reflektera över hur dessa kan omsättas i yrkespraktiken. Identifiering av läs- och skrivsvårigheter hos andraspråkselever belyses och diskuteras också. I kursen ges även en orientering om skönlitteraturens möjliga roll för språkutveckling och som förmedlare av kulturella referensramar, normer och värderingar. Därtill uppmärksammas hur förförståelse och kulturella referensramar påverkar förståelse för och tolkning av skönlitteratur genom att deltagarna läser och analyserar barnlitteratur. Olika sätt att bearbeta skönlitterära texter behandlas också. Läromedelstexter analyseras med avseende på röst och kausalitet.

Former för examination

• Delkurs 1 examineras genom individuella skriftliga uppgifter, ett muntligt seminarium i grupp samt skriftliga diskussionsuppgifter i grupp via lärplattformen.
• Delkurs 2 examineras genom salstentamen, individuella skriftliga uppgifter samt ett seminarium via lärplattformen.
• Delkurs 3 examineras genom individuella skriftliga uppgifter samt seminarier i samband med närträff.
• Delkurs 4 examineras genom individuella skriftliga uppgifter samt ett seminarium i samband med närträff.

Lärandemål

Delkurs 1

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

• beskriva och reflektera över för migrationsprocessen och flyktingskap ur ett barnperspektiv
• diskutera mottagande av nyanlända elever i den svenska skolan med utgångspunkt i gällande styrdokument och utifrån ett inkluderande förhållningssätt
• visa insikt i hur man utvecklar tillitsfulla relationer till elever och vårdnadshavare
• beskriva och reflektera över ett interkulturellt perspektiv på pedagogiskt ledarskap i klassrummet och
• redogöra för och reflektera över flerspråkighet som resurs i lärandet utifrån såväl ämnesteoretiska som ämnesdidaktiska perspektiv.

Delkurs 2

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

• beskriva svenska språkets fonologiska och grammatiska struktur ur ett tvärspråkligt perspektiv,
• redogöra för vilka språkliga företeelser som kan utgöra svårigheter för inlärare av svenska som andraspråk,
• redogöra för språkutvecklingen hos barn med svenska som andraspråk med utgångspunkt i centrala teorier och
• använda vedertagna begrepp inom grammatik och fonologi för språkliga ana-lyser av andraspråkselevers muntliga och skriftliga produktion.

Delkurs 3

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

• beskriva utvecklingen av vardagsspråk och skolspråk hos andraspråkselever och visa förståelse för skolspråkets ökade komplexitet,
• förklara sambandet mellan språk- och kunskapsutveckling ur ett andraspråksperspektiv
• planera, genomföra och utvärdera språk- och kunskapsutvecklande undervisning utifrån kursplanen i svenska som andraspråk och ämnesdidaktiska perspektiv
• reflektera över digitala verktyg som möjlig resurs i andraspråksundervisningen
• redogöra för faktorer av betydelse för ordförrådsutveckling på ett andraspråk och reflektera kring dessa ur ett undervisningsperspektiv,
• redogöra för och problematisera hur formativa och summativa bedömningar i skolämnet svenska som andraspråk kan främja elevens lärande
• använda och värdera olika typer av bedömningsstöd för bedömning av ett andraspråk i utveckling och relatera dessa till undervisningsplanering

Delkurs 4

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

• redogöra för och problematisera hur olika kulturers språksocialisation och inlärningstraditioner påverkar läsutvecklingen på ett andraspråk,
• redogöra för teoretiska perspektiv på och olika arbetssätt för att främja ele-vers grundläggande och fortsatta läs- och skrivutveckling på ett andraspråk,
• identifiera och beskriva läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever,
• reflektera över skönlitteraturens roll i andraspråksundervisningen och ge exempel på didaktiska val ur ett kulturmötes- och andraspråksperspektiv
• Analysera och diskutera skolans olika texter i ett andraspråksperspektiv med avseende på genrer, genus, språklig form, diskurs och ordförråd

Kursutvärdering

Kursutvärdering kommer att genomföras med webbaserat utvärderingsverktyg. Kursdeltagarna ges kontinuerligt möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål, som ligger till grund för återkoppling och kursutveckling.  

Studievägledning, validering och tillgodoräknande

Samtliga deltagare som antas till kursen får information om att man har möjlighet att ansöka om tillgodoräknande där universitetet bedömer den sökandes kunskaper och/eller färdigheter från tidigare utbildning eller yrkesverksamhet i förhållande till lärarlyftskursernas lärandemål.

Skriftlig information samt blanketter finns på programsidan, muntlig information ges vid första närträffen och alla antagna får mejl från kursens studie- och karriärvägledare. Ansökan om tillgodoräknande skickas till studie-och karriärvägledaren och kompletteringar efterfrågas i de fall det behövs. Ansökningarna skickas därefter ut till utbildningen för bedömning och beslut. Beslut meddelas skriftligen till den som gjort en ansökan och vid tillgodoräknande upprättas en individuell studieplan för varje deltagare.

Alla deltagare har möjlighet att kontakta studie- och karriärvägledare och boka samtal för stöd i valideringsprocessen. Det är obligatoriskt om tillgodoräknandet handlar om kunskaper som i huvudsak har utvecklats i yrkesverksamhet (kallas ibland reell kompetens).

Behörighet

UHR (fd. VHS) gör en fördjupad kontroll av de sökandes lärarexamen inför deltagande i en viss specifik kurs inom Lärarlyftet II. Syftet är att säkerställa att den deltagande får avsedd utökad behörighet.

Kurserna är uppdragsutbildningar inom ramen för Lärarlyftet och får endast sökas av lärare samt fritidspedagoger eller motsvarande som har skolhuvudmannens godkännande.

Alla kurser är på distans med närträffar, vissa obligatoriska, på Karlstads universitet. Kontakta kursansvarig eller kursadministratör för mer information om närträffar. Urval bland behöriga deltagare sker genom lottning om kurserna når maxantal.

På Skolverkets webb finns all information om förutsättningar för att delta i Lärarlyftet

• Läs senaste nytt från Skolverket